Fru talman! Jag tycker att arbetsmarknadsminis-
tern gjorde en förenkling när hon sade att regional-
politikens syfte var att vara en motkraft till marknads-
krafterna. Så enkelt kan det inte vara. Regionalpoliti-
ken skall ju utjämna sådana skillnader som avstånd,
glest boende samt kyla och mörker åstadkommer.
Arbetsmarknadsministern frågade retoriskt vem
som skulle köpa det som produceras. Det lilla företag
som jag berättade om har inte bara startat, utan det
har satsat sina små slantar, vilket har gett jobb och
efterfrågan på dess produkter.
Marknaden skall ju få ramar av politikerna, men
det skall vara en socialt styrd marknad.
Sedan varnade arbetsmarknadsministern, med in-
stämmande av interpellanten, för att det kan vara
farligt med en generell politik, att det inte går att klara
av regionala skillnader. Det beror på vad det handlar
om. Generell politik kan bli stöd för både det små-
skaliga och det selektiva. Jag pekade på en del höga
trösklar som finns i regelsystem, för att inte tala om
det hårda slag som den fördubblade sjuklöneperioden
innebar, som fortfarande inte är återställd. Jag tror att
det punkterade många startplaner och expansionsidé-
er.
När vi talar om de lokala arbetsförmedlingsnämn-
derna har det visat sig att de har missat sin uppgift,
därför att man är inte nöjd med dem.
När det till sist gäller kvalitet i yrkesutbildningen
har LO och oppositionen sagt att man skall stoppa
åtgärdsraseriet. Vi behöver en kvalitetshöjning i det
utbud som arbetsmarknadspolitiken skall ge.