Fru talman! Jag vill först kommentera ett par av
mina meddebattörers inlägg innan jag kommenterar
det som arbetsmarknadsministern sade. Alla har ut-
tryckt en oro över den regionala utveckling som vi har
i dag utom Kent Olsson. Han uttryckte inte ett ord av
oro över t.ex. befolkningssiffror. Det kan jag förstå.
Moderaterna är ju det parti som hårdast går fram när
det gäller att skära i de små men ändå viktiga regio-
nalpolitiska anslag som finns.
Kent Olsson pratar om generella åtgärder för att
stärka näringslivet och småföretagen. Jag kan in-
stämma i en del av de åtgärder som han pläderar för,
men det ju inte dessa som löser de regionalpolitiska
problemen. Det är viktigt att skapa goda villkor för
utveckling för företag på grundval av de speciella
förutsättningar som finns i de olika regionerna. Man
kan t.ex. via transportstöd kompensera avståndsnack-
delar. Det är inte generella näringslivsinriktade åtgär-
der som löser de regionalpolitiska problemen.
Dan Ericsson sade att han var litet förvånad över
att Centern hade framställt regionalpolitiska interpel-
lationer. Jag tycker inte att Dan Ericsson borde vara
förvånad. Centern har alltid haft ett starkt engage-
mang för de regionalpolitiska frågorna. Vi har varit
mycket kritiska mot den brist på regionalpolitisk
helhetssyn som den här regeringen har visat under de
senaste åren. Men Dan Ericsson har kanske missat
detta i riksdagsdebatter och andra sammanhang. Han
har kanske suttit på sin kammare och rotat i gamla
dammiga pappershögar för hitta något lämpligt citat
att plocka hem poäng med i någon debatt. Det kan i
och för sig vara kul, men det torde inte lösa de ar-
betsmarknadspolitiska problemen.
Så över till det som arbetsmarknadsministern sade.
Det är bra att hon säger att det behövs större lokalt
inflytande för kommunerna. Kan jag tolka detta så att
de insatser som hittills har gjorts för att decentralisera
arbetsmarknadspolitiken bara är början på en process
för att man sedan skall ta ytterligare steg för att gå
vidare och minska de centrala detaljstyrningarna och
regelverken till förmån för ett kraftigt ökat lokalt
inflytande över arbetsmarknadspolitiken? Jag hoppas
att den tolkningen är rätt, men jag vill gärna ha den
bekräftad.
Regeringen är på väg att utse Skåne till ett frilän
där man skall få arbeta väsentligt friare med de regio-
nalpolitiska medlen och där man skall vara mindre
styrd av de centrala regelverken. Det är bra, men
varför just Skåne? Skåne hör kanske inte till de län
som är de allra värst utsatta. Jag hoppas bara - och
vill gärna ha det bekräftat - att regeringen när det
kommer motsvarande ansökningar från andra håll i
landet är lika välvillig att i t.ex. Norrlandslänen med-
verka till ett väsentligt ökat lokalt inflytande.
Avslutningsvis: Flyttlassen rullar i en allt snabbare
takt. Detta är en omvandling av samhället som ingen
tjänar på. Utflyttningsområdena utarmas och inflytt-
ningområdena får trängselproblem, miljöproblem
samtidigt som levnadskostnaderna ökar. En balanse-
rad regional utveckling är till gagn för hela vår nation.
Därför är det mycket olyckligt att staten aktivt stöder
en sådan här koncentrationsutveckling genom att
betala företagens kostnader för att rekrytera personal
från andra delar av landet. Handen på hjärtat, arbets-
marknadsministern, är det inte dags att nu skrota
flyttningsbidragen?