Fru talman! Det är intressant att lyssna på Carl B Hamilton när han recenserar oppositionen och spekulerar i förslag som aldrig har lagts fram. Jag svarade på frågorna om parallella budgetprocesser senast i går kväll, innan vi skildes åt i den förra debatten. Det är Carl B Hamilton som målar ut lagändringar och annat.
Carl B Hamilton undviker de facto det som är hans och hans borgerliga vänners grundproblem, nämligen att man har en minoritetsregering. Det är minoritetsregeringen som ska se till att säkra stödet för sin politik i riksdagen. Ska man recensera de olika regeringsalternativen kan jag säga att er regering aldrig hade klarat sig så bra, Carl B Hamilton, om ni inte hade haft de överskott som våra regeringar lämnade efter sig när ni tog över. Det säger också Finanspolitiska rådet i sin senaste rapport.
Finanspolitiska rådet varnar även för att regeringen för en alltför expansiv politik i en uppåtgående konjunktur. Det bidrar till att driva på räntorna, så att det räntebärande folket får tusentals kronor extra att betala varje månad, långt utöver vad de får i skattesänkningar.
Om vi ska fortsätta att recensera varandra kan jag ta upp det som skedde under den förra minoritetsregeringen då Carl B Hamilton var statssekreterare och ansvarig för budgeten. Då hade vi ett ekonomiskt moras. Då hade vi en överhettad ekonomi. Då hade vi en orolig omvärld. Då hade vi en minoritetsregering som inte kunde säkra ekonomin. Vi hade flaskhalsar.
Känner inte Carl B Hamilton vingslagen från förr? Känner inte Carl B Hamilton att det börjar lukta 1991-1994?