Fru talman! Lagutskottets betänkande LU22 be-
handlar en ändring i partnerskapslagens anknytnings-
krav samt spörsmål om registreringsförrättare och
registrering av partnerskap utomlands.
Regeringens förslag innebär att det blir möjligt att
registrera partnerskap i Sverige om en av parterna har
hemvist här sedan minst två år, och ändringarna före-
slås att träda i kraft den 1 juli 2000.
Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker
bifall till den med anledning av propositionen väckta
motionen. Med anledning av fyra motionsyrkanden
från den allmänna motionstiden år 1999 förordar
utskottet ett tillkännagivande om att regeringen bör
verka för att vigselförrättare och partnerskapsförrätta-
re görs till ett gemensamt uppdrag. Utskottet avstry-
ker bifall till övriga motionsyrkanden.
Med anledning av de reservationer som finns är
det lämpligt att påpeka att rättsverkningarna för ett
registrerat partnerskap i huvudsak motsvarar vad som
gäller för äktenskap. Detta innebär att äktenskapets
regler för giftorätt, bodelning, ömsesidig försörj-
ningsplikt, inbördes arvsrätt och regler om namn blir
tillämpliga även på partnerskapet. Detsamma gäller
regler om pensionsvillkor, efterlevandeskydd och
olika bidragsformer. Det som skiljer i huvudsak är
alla de regler som ger upphov till gemensamt föräld-
raskap.
Fru talman! Vid detta år 2000 har vi kommit en
bit på väg, en bit på den väg som leder till att inget
särskiljande ska finnas gällande vuxna människors
val av livspartner och de rättsverkningar som följer av
att man öppet deklarerar sin sexuella läggning och
vill befästa denna med en partnerskapsregistrering
eller som heterosexuell ingå äktenskap.
Denna väg är kantad av behovet av attitydföränd-
ringar och information. Men när de gäller länsstyrel-
sernas förordnanden till blivande registreringsförrät-
tare kunde denna väg lappas och lagas direkt när ett
nytt förordnande tillsätts. Här anser utskottet att man
bör verka för att partnerskapsregistrering och vigsel-
förrättning sker i ett gemensamt uppdrag i ännu större
grad än vad som hittills har skett. Det är en sådan
ordning som bör gälla, och detta ger utskottet rege-
ringen till känna.
Det lagförslag som regeringen nu lägger fram för
riksdagen innebär att partnerskap ska kunna registre-
ras i Sverige om minst en av parterna har sin hemvist
här sedan minst två år. Om en av parterna är medbor-
gare i Sverige, Danmark, Island, Nederländerna eller
Norge ställs inget krav på hemvist som ska ha varat i
två år. Då är det tillräckligt att partnern har hemvist i
Sverige.
I framtiden, menar utskottet, bör även medborgare
från andra länder som inför partnerskap med liknande
regler som Sverige kunna jämställas med svenska
medborgare gällande rätten att registrera sitt part-
nerskap här. Det kan påpekas att ett arbete pågår i
Regeringskansliet med överväganden gällande den i
Frankrike nyligen antagna lagen.
Till de motionärer som framställer förslaget att
helt avskaffa anknytningskravet vill jag säga att ett
svenskt partnerskap som regel inte medför några
rättsverkningar eller begränsande rättsverkningar i
stater som saknar partnerskapslagstiftning. Därför bör
det i någon form finnas något anknytningskrav som
skiljer ut dem som typiskt inte har sin framtid i Sveri-
ge. Men alla de människor som levt här i Sverige
under lång tid, som kanske invandrat eller blivit föd-
da här men som inte har svenskt medborgarskap, ska
enligt förslaget också ha möjlighet att registrera sitt
partnerskap här. Förutsättningen för detta enligt den
nya lagtexten är att en av parterna haft sin hemvist
här sedan minst två år.
Med det här förslaget är inte frågan slutgiltigt löst,
utan regeringen kommer att återkomma när den efter
samråd med de övriga nordiska länderna kommit
vidare i denna fråga. Man bör undersöka om det som
gäller för äktenskapets ingående i Sverige på sikt
skulle kunna gälla för att ingå registrerat partnerskap
här.
Vad gäller regler för anknytningskrav för ingåen-
de av äktenskap kan man direkt säga att några sär-
skilda regler som motsvarar partnerskapslagens krav
på svenskt medborgarskap eller hemvist finns inte vid
ingående av äktenskap i Sverige.
Med ovan anförda yrkar jag bifall till lagutskottets
hemställan i LU22.