Fru talman! I dikten Det omöjliga från 1974 skrev
Lars Forsell följande:
De styrande vet det, men säger:
Det är omöjligt.
All kärlek bidar sin tid
och väntar ut själva omöjligheten
under det väldiga trädet.
Fru talman! Vi ska nu debattera lagutskottets be-
tänkande LU22, som behandlar ändring i part-
nerskapslagens anknytningskrav, sammanslagning av
uppdraget som vigselförrättare och partnerskapsför-
rättare samt möjlighet att ingå partnerskap på svenska
ambassader.
Vänsterpartiets ståndpunkt är klar, ja faktiskt
självklar. Vi ser allvarligt på bristerna i lagstiftningen
och pekar på möjligheterna. För det är just det som vi
i Vänsterpartiet ser, fru talman. Vi ser möjligheterna
för en icke-diskriminerande lagstiftning som ger alla
människor samma rättigheter oavsett sexuell lägg-
ning. Visserligen tar inte utskottet ställning fullt ut,
men jag vill påstå att detta betänkande är ett steg i rätt
riktning.
Låt mig börja med partnerskapslagens anknyt-
ningskrav. Jämför vi utskottets ställningstagande med
Vänsterpartiets märker vi omgående att åsikterna går
isär. Vår uppfattning, fru talman, är att part-
nerskapslagens anknytningskrav ska slopas helt och
hållet. Det skulle innebära att en diskriminerande
omständighet i förhållande till äktenskapet försvann
och att registrerat partnerskap från rättslig synpunkt
kom på mer likställd fot med äktenskapet. I lagstift-
ning för heterosexuella personer som önskar ingå
äktenskap ställs inga anknytningskrav. Det är därför
oskäligt att kräva detta av homosexuella personer.
Men, fru talman, Vänsterpartiets målsättning går
mycket längre än så, och det är ingen omöjlighet. Vi
vill att partnerskapslagen ska avskaffas och ersättas
med en äktenskapslag som ska gälla lika för alla
oavsett sexuell läggning. I stället för den gällande
laglydelsen att äktenskap ingås mellan en man och en
kvinna vill vi i Vänsterpartiet se en förändring så att
laglydelsen blir så här: Äktenskap ingås mellan två
personer. Och vi ser möjligheterna.
De förändringar vi ska besluta om i dag är att
partnerskap ska kunna registreras i Sverige om minst
en av parterna har hemvist här sedan minst två år. Om
parterna är medborgare i Sverige, Danmark, Island,
Nederländerna eller Norge ställs inte något krav på att
hemvisten ska ha varat i två år. Då är det tillräckligt
att den aktuella parten har hemvist i Sverige. I framti-
den ska samma regler även gälla för medborgare i
andra stater om staterna inför motsvarande regler som
den svenska partnerskapslagen.
Fru talman! Anledningen till att vi i Vänsterpartiet
valt att samarbeta med regeringen kring denna propo-
sition om partnerskapslagens anknytningskrav trots
att vi vill gå mycket längre redan nu återfinns också i
utskottets ställningstagande. Det handlar om att rege-
ringen anser att det bör undersökas om det som gäller
för att ingå äktenskap i Sverige på sikt kan gälla ock-
så för möjligheten att ingå partnerskap här och att
regeringen avser att återkomma till riksdagen, vilket
vi ser fram emot. Men jag vill ytterligare framhålla
vikten av att beredningen av frågan sker skyndsamt.
I vårt särskilda yttrande nr 2 tar vi just upp dessa
aspekter då vi den här gången valt att inte stödja den
tvärpolitiska motionen So225 och Folkpartiets L17
och ge bifall till reservation nr 1. I sak är vi överens
med det som sägs i reservationen, men vi väljer nu att
stödja propositionen.
I det särskilda yttrandet nr 1 återfinner vi kristde-
mokraternas motsägelsefulla inställning till homosex-
uella. Å ena sidan, Rolf Åbjörnsson, slår ni kristde-
mokrater fast alla människors lika värde. Å andra
sidan är ni knivskarpt tydliga med att slå fast att alla
människor inte ska ha samma rättigheter. Först gör ni
klart att äktenskapslagstiftningen har tillkommit uti-
från åsikten att förhållandet mellan man och kvinna
utgör en naturlig ram för familjen som varande en av
samhällets grundstenar. Sedan väljer ni att avstå från
att ta ställning i frågan eftersom ni redan vid part-
nerskapslagens införande reserverade er mot lagför-
slaget.
Ingen kan i alla fall anklaga er kristdemokrater för
att ha gått ifrån er homofientliga linje. Med alla re-
spekt, Rolf Åbjörnsson: Det ska bli intressant att höra
er verkliga motivering.
Nästa viktiga fråga handlar om uppdraget som
förrättare av vigslar och partnerskap. Glädjande nog
kan en överväldigande majoritet i lagutskottet vara
stolt över sitt ställningstagande att ge regeringen till
känna att vigselförrättare och partnerskapsförrättare
bör slås ihop till ett gemensamt uppdrag. Anledning-
en är den tvärpolitiska homomotionen So225, Yvon-
ne Ruwaidas motion L405 och Carina Häggs motion
L422. Detta ger utskottet regeringen till känna.
Fru talman! Det finns bl.a. två starka argument för
denna förändring. Det handlar om att det inte finns
tillgång till partnerskapsförrättare i alla kommuner,
och det handlar om att man som förordnad förrättare
inte ska kunna diskriminera homosexuella par genom
att neka att förrätta partnerskap.
Från Vänsterpartiets sida ser vi mer än gärna att
regeringen snarast återkommer med ett lagförslag om
att slå samman uppdragen som förrättare med inne-
börden att alla ska ges lika rättigheter vad gäller till-
gången till förrättare utan att riskera diskriminering
på grund av sin sexuella läggning och att den gällan-
de ordningen för att utse någon till förrättare ska vara
att denne ska förrätta både partnerskap och vigslar.
Vill personen i fråga inte det ska denne heller inte ha
möjlighet att bli utsedd. Då ska personen ha möjlighet
att slippa bli utsedd till förrättare.
Fru talman! Det är ju inte svårt att gissa vilket
parti som ensamt har reserverat sig i utskottet i denna
fråga. För det är faktiskt så att alla partier i riksdagen
har ställt sig bakom utskottets betänkande utom - just
det - Kristdemokraterna. Jag hoppas att någon av de
kristdemokratiska ledamöter som ska upp i den här
debatten senare kan förklara varför och kanske också
kan förklara vad det egentligen är som ni menar i er
reservation.
Fru talman! Slutligen vill jag säga något om att
ingå partnerskap på svenska ambassader. Ur principi-
ell synpunkt är det viktigt att svenska utlandsmyndig-
heter erbjuder alla svenskar samma service oavsett
personernas sexuella läggning. Utskottet har konstate-
rat att partnerskapslagen redan i dag ger regeringen
rätt att utfärda bemyndiganden för registrering, och
enligt utskottets mening bör den rätten självfallet
utnyttjas i de fall där värdlandet lämnar sitt godkän-
nande till verksamheten. Det är vad vi har skrivit i vår
reservation nr 3.
Regeringen bör alltså mot den nu angivna bak-
grunden snarast vidta sådana åtgärder att de personer
som uppfyller kraven för registrering enligt svensk
lag ges möjligheter att få sitt partnerskap registrerat
på ambassader utomlands. Det finns alltså en möjlig-
het i lagen som den ser ut i dag. Och vi har svårt att
förstå varför den möjligheten inte ges till de männi-
skor som vill ingå partnerskap.
Fru talman! Med det anförda vill jag yrka bifall
till reservation 3 under mom. 3.
Avslutningsvis: Om vi ändrar lite på orden av
Lars Forssell så blir det:
De styrande vet det och säger att det är möjligt.