Fru talman! Först yrkar jag bifall till reservation 1
under mom. 1.
Sedan ska jag försöka göra något som är lite an-
norlunda. Jag ska nämligen inte gå in på en detaljerad
juridisk diskussion utan försöka förklara varför libe-
ralerna kämpar för alla minoriteter och för en norma-
lisering och en avslappnad relation mellan alla mino-
riteter och majoritetsbefolkningen.
Varje lag har olika funktioner. En lag har praktis-
ka omedelbara funktioner. Den påverkar vardagslivet.
I detta fall är det meningen att underlätta - ja, jag
skulle kunna säga normalisera - vardagen för en
minoritet som historiskt under mycket lång tid har
tvingats in i en onormalt svår situation. Men en lag
har också symboliska funktioner. En lag signalerar
om relationer mellan människor, om attityder och om
mentalitet, förståelse och tolerans eller intolerans.
Om vi avskaffar skillnaderna i lagstiftningen i
detta sammanhang - det gäller alltså partnerskapsla-
gen och anknytningskravet - signalerar vi också att
de som berörs av den här lagen inte är farliga för
resten av samhället, att de är precis som alla vi andra.
Vi har andra sådana lagar som haft en oerhörd pe-
dagogisk betydelse i Sverige - lagar där mest den
symboliska delen av dem har orsakat en djupgående
förändring i människornas beteende. En sådan lag var
den lag som förbjöd aga. Denna lags betydelse består
inte i att vi omedelbart kriminaliserar varje förälder
som råkar ge ett barn en örfil, utan denna lags bety-
delse består i den signal som den skickar ut i samhäl-
let. Denna lag säger: Våld är inte acceptabelt i upp-
fostran. Våld är inte ett medel för pedagogiken.
På samma sätt skulle en förändring i part-
nerskapslagen minska avståndet mellan minoriteter
och majoritet. Att förändra de här attityderna och
påverka relationerna mellan minoriteter och majoritet
är ett svårt och långvarigt arbete som inte görs i en
handvändning. Därför är symboliska gester i lagstift-
ningen oerhört viktiga.
En annan del av den här diskussionen som vi
mycket ofta borde ta upp är att en förbättring för en
minoritet inte betyder en försämring för majoriteten.
Jag är faktiskt så ovanlig liberal att jag har en
mycket stor och varm hängivenhet för äktenskapsin-
stitutionen. Jag tycker inte att äktenskap är något som
är gammalmodigt och fullständigt förkastligt, tvärt-
om! Jag lever själv sedan 30 år tillbaka i en oerhört
givande och skapande relation. Jag skulle gärna se att
samhället visade respekt och beundran för denna
skapande funktion, för det långvariga förhållandet
mellan man och kvinna. Det betyder inte att vi måste
se på partnerskapet på ett annat sätt. Det betyder
heller inte att vi måste sätta de här olika företeelserna
i motsättning till varandra.
Slutligen vill jag ta ett aktuellt exempel för att vi-
sa hur svårt det är att ändra attityder, mentalitet och
förutfattade meningar. Det gäller en annan minoritet
än de homosexuella. Det råkar vara så att i helgen
som var ägde det första miniparlamentsmötet rum för
en stor minoritet i Sverige. Den finska delegationen
möttes nämligen för första gången i riksdagshuset för
att skapa en grund för arbetet med den här minorite-
tens vardagliga situation i Sverige. Detta är en histo-
risk händelse. Ändå var jag den enda svenska parla-
mentariker som fanns på plats för att visa respekt för
den här minoriteten.
Inte heller har de svenska medierna på något sätt
markerat att en sådan här händelse ägt rum. Jag tyck-
er att det är bedrövligt och att det visar att det sitter i
ryggmärgen på oerhört många människor att se ned
på minoriteter - att inte se dem och att inte höra dem
- och att inte begripa vad som händer i vardagen för
en människa som tillhör en minoritet. Jag hoppas att
vi tillsammans kan jobba för att förändra den här
situationen. Tack så mycket!