Fru talman! Jag vill instämma i mycket av det
som Marina Pettersson har sagt och vill poängtera
styrkan i propositionen. Det handlar om det som
Marina Pettersson valde att avsluta med. Styrkan i
den här propositionen handlar om att regeringen ska
bereda frågan vidare för att faktiskt se på möjlighe-
terna att förändra lagstiftningen så att samma regler
som gäller för äktenskap även ska gälla för part-
nerskap.
I den fråga där vi i Vänsterpartiet har reserverat
oss i reservation 3, som handlar om registrering ut-
omlands, har vi redan i dag i ett lagstiftningsbeslut
tagit fasta på att det ska vara möjligt för regeringen
att faktiskt förordna ambassader och myndigheter
utomlands att förrätta också partnerskap. Men den här
möjligheten har inte getts av regeringen.
Min fråga till Marina Pettersson är: Varför ska det
fortsätta att vara på det sättet? Naturligtvis säger man
att det får ankomma på regeringen, men är det inte
dags att tala om för regeringen att vi har beslutat
kring denna fråga och att vi ger den möjligheten i
lagstiftningen? Men ändå används den inte. Vi i
Vänsterpartiet vill gå fullt ut och uppmanar regering-
en att ge förordnanden till ambassader utomlands så
att de kan förrätta partnerskap. Vad anser Marina
Pettersson om detta?