Herr talman! För att kunna ha en vetenskaplig grund behövs det medel till interventionsforskning. Det saknas i dag. Vi har rätt god kunskap om problembilden, men vi har ganska dålig kunskap om vilka metoder som fungerar bäst. Vi vet att stor ojämlikhet, socioekonomiskt, påverkar hälsan mycket negativt och att det inte bara gäller en generation utan flera generationer, vilket bland annat Michael Marmot har pekat på. Det är viktigt att ha med sig den vetenskapliga grunden både i skattepolitiken och i utformningen av jobbskatteavdrag, i utformningen av den ekonomiska politiken. Det tycker jag är att se helheten. Tyvärr saknar jag det från Moderaterna när de diskuterar skattepolitik och ekonomisk politik, och särskilt vad gäller sjukförsäkringen.
Jag är ledamot även i socialförsäkringsutskottet, och när vi diskuterar talar vi aldrig om folkhälsoperspektivet. Mycket sällan lyfter vi upp det. Tyvärr har antalet unga med aktivitetsstöd fördubblats under er tid vid makten, Henrik Ripa. Det är fler som i dag har aktivitetsersättning än det var 2006. Antalet unga som inte kan få jobb erbjuds i stället aktivitetsersättning för att de har en funktionsnedsättning. Det tycker jag är bedrövligt.
Självklart måste vi försöka hitta lösningar som fokuserar på det salutogena, alltså på det friska hos varje individ. Jag tror att vi över blockgränserna delar åsikten att vi måste försöka se varje människa. Det gör man dock inte genom att rycka undan mattan. Ekonomisk och social trygghet är också en del av folkhälsopolitiken. Frågan är därför om ni är beredda att skjuta till mer pengar till interventionsforskning och om ni kan se vikten av ekonomisk och social trygghet.