Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · föredragning av utskottsärende med eventuell debatt

Folkhälsofrågor

ANDERS ANDERSSON (KD), 2011-04-27 (riksmöte 2010/11).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar · Debatterat dokument: Betänkande 2010/11:SoU16 Folkhälsofrågor

Herr talman! Vi debatterar just nu ett område som är ett av samhällets viktigaste. Folkhälsofrågorna har fokus på att öka välbefinnandet hos vanliga människor, unga som äldre. Som kristdemokrat ser jag allt förebyggande arbete som en investering för ett bättre liv. Vi måste våga förebygga för att skapa välfärd för människor och för att undvika stora samhällskostnader.

I det perspektivet vill jag instämma med dem som har citerat klokskap från Nils Simonson. Motion, kost och sömn är tre hörnpelare för god hälsa. Ibland kan det uppfattas som oerhört enkelt och banalt. Men det är ändå fundamentalt för att vi ska få en god hälsa.

Utifrån det betänkande vi nu behandlar vill jag sätta fokus på fem områden i mitt anförande. Det är för det första alkohol och andra droger. Det är för det andra folkhälsoarbetets metoder. Det handlar för det tredje om självmordsprevention. För det fjärde vill jag lyfta fram barns och ungas hälsa. Det femte området jag vill sätta fokus på handlar om astma och allergi.

Alkohol och andra droger utgör ett av samhällets absolut största sociala och medicinska problem. Det är ca 15 procent av den samlade sjukvårdsbördan i vårt land som beror på skadeverkningar är en följd av och har en koppling till alkohol, narkotika, dopning och tobak. Det är därför som jag i samband med detta anförande vill föra in det vi fattade beslut om här i riksdagen för ett antal veckor sedan, nämligen ANDT-strategin.

Det är den strategi som syftar till att vi ska uppnå en förbättrad folkhälsa och som också metodiskt ser till att ge möjligheter för olika aktörer att bidra till att minska de skadeverkningar som alkohol, narkotika, dopning och tobak ger.

Folkhälsoarbetet är ett långsiktigt arbete. Inte minst i föreningslivet liksom på kommunal- och landstingsnivå och även nationellt handlar det om att våga se de långsiktiga utvecklingsmöjligheterna men också att göra de långsiktiga satsningarna.

Folkhälsoinstitutet och CAN är två aktörer som har en viktig funktion för att ta fram underlag, ge fakta och skapa en motivation för ett långsiktigt förebyggande arbete.

Herr talman! När det gäller metoder för folkhälsoarbetet skulle jag vilja peka på två sådana området. Det är först Folkhälsoinstitutets samverkan med Västra Götalandsregionen där man har tagit fram en metodbok som ger kunskap om effektiva metoder för det lokala och regionala arbetet. Men det handlar också om ökad kunskap när det gäller tillämpning av just evidensbaserade metoder. Det uppdraget redovisades nyligen, för en månad sedan, i en slutrapporten

Metodboken, insats för folkhälsa.

Ett annat utvecklingsarbete är riskbruksprojektet. Det har fått många lovord och redan gett en god effekt. Jag är övertygad om att genom ett målmedvetet arbete också inom drogområdet kan vi förebygga lidande och smärta och ge människor ett lyckligare liv. Därvidlag är just riskbruksprojektet och de metoder som har använts inte minst inom landsting men också i samverkan med kommunerna en viktig del för att nå en utveckling som ger människor bättre hälsa och ett lyckligare liv.

Herr talman! Ett annat område som behandlas i betänkandet är självmordsprevention. Det är ett område där vi vet att framgångsrikt arbete inom denna sektor grundar sig på en insikt om att självmord och självmordsförsök går att förebygga. Ingen människa ska behöva hamna i en situation där den enda utvägen upplevs vara att ta sitt liv.

Jag har haft samtal med anhöriga. Jag har haft samtal med medarbetare inom vården. De upplever att vi måste våga göra mer. Jag välkomnar därför regeringens beslut att ge Karolinska Institutet ansvar för nationell prevention av suicid och psykisk ohälsa. Man har på institutet fått möjlighet att genomföra en pilotstudie av det australiensiska självmordsförebyggande arbetsprogrammet liksom att studera det finska Österbottenprojektet. Förhoppningen är att arbetet på Karolinska Institutet ska ge oss kunskap och förutsättningar för ett förbättrat preventionsarbete.

Självmordsutredningens slutbetänkande innehåller också förslag som jag tror kan medverka till att vi kan ta ytterligare steg i det förebyggande arbetet. Enligt min mening kan ingen möda sparas för att förbättra samhällets förmåga att förebygga självmord. Detta är ett område som vi ofta talar tyst om men som vi måste lägga mycket energi på.

Herr talman! Inom folkhälsopolitiken är barn och ungdomar en prioriterad målgrupp. Det har framhållits av tidigare regeringar och understrukits av vår nuvarande regering och av de ansvariga statsråden. Det pågår, vilket också framgår i betänkandet, ett omfattande arbete inom olika delar av samhället för att ge barn och ungdomar en trygg uppväxt och en utvecklande uppväxtmiljö. Ett framgångsrikt arbete har också varit de ungdomsmottagningar som har etablerats på Internet - umo.se. Ungdomsmottagningarna och skolhälsovården är viktiga delar för att undvika hälsoproblem bland barn och ungdomar. Det är därför det fokus som har funnits på barn och ungdomar i folkhälsopolitiken måste manifesteras och fortsätta.

Ett arbete som jag vill lyfta fram är det utvecklingsarbete för barns och ungdomars psykiska hälsa som har genomförts av Sveriges Kommuner och Landsting efter en överenskommelse med staten. Arbetet har pågått i 14 områden i landet från 2009 fram till i år. Syftet är att barns och ungdomars psykiska hälsa ska mötas med en helhet där man får en samverkan mellan skolan, socialtjänsten och sjukvården och där man ger en insats på rätt nivå. En av grundstenarna i utvecklingsarbetet är att familjen, de anhöriga och den unga själv har förmåga att påverka situationen. Jag tror att det är nödvändigt för att man ska få ett framgångsrikt utvecklingsarbete.

Herr talman! Just nu, denna vecka och de närmaste vår- och försommarveckorna, kommer vi att märka av ett växande bekymmer till följd av olika allergier. För en del finns det en förklaring till besvären, och för andra saknar vi besked om var orsakerna finns.

Astma är en vanlig sjukdom i Sverige. I dag har hela 8 procent av befolkningen astma. Siffran är gemensam för barn och vuxna. Orsakerna till att förekomsten av astma har ökat under det senaste halvseklet är fortfarande lite oklara. Man löper risk att få astma i alla åldrar. Men över hälften av dem som har drabbats är barn under tio år, vilket jag finner extra alarmerande. Hos vuxna är det vanligare att kvinnor drabbas än män. Astma kan vara både allergisk och icke-allergisk. Allergisk orsak till astma är den dominerande orsaken när det gäller barns och ungdomars bekymmer med astma.

Om vi vidgar frågan till överkänslighet är det tyvärr ett faktum att var fjärde svensk har en eller annan form av detta. Antalet har stigit under hela efterkrigstiden även om det just nu verkar plana ut. Orsakerna till att så många drabbas finns sannolikt i vår livsstil även om den exakta orsaken är svår att fånga.

Det råder ingen tvekan om att astma och allergi är ett hälsoproblem av stor folkhälsopolitisk karaktär. Även om det finns mediciner och goda resultat av ett liv i rörelse är det viktigt att finna åtgärder för att minska förekomsten av det som utlöser astma och allergi. Allergiframkallande substanser i vår omgivning och i vår föda måste därför ges ett tydligt fokus när det gäller forsknings- och utvecklingsarbete.

Livet för dem som har drabbats av astma och allergi inskränks på olika sätt. Därför välkomnar jag att Socialstyrelsen i en skrivelse lämnar förslag på en statlig utredning som bör få i uppdrag att ta fram en nationell strategi för astma- och allergisjukdomar. Jag anser att det behövs ett samlat grepp och en plan för att minska astma och allergi, och jag hoppas att allergisjukdomar kan ges en liknande prioritet som den nationella cancerstrategin har. Jag ser framför mig att vi kan få ett utvecklingsarbete där denna folksjukdom på ett bättre sätt kan hanteras till glädje för en stor del av våra barn som drabbas under våren men också under hela året. Det handlar också om att vi på detta område ska nå en klar förändring.

Herr talman! På område efter område i betänkandet har socialutskottet gjort en redovisning av vad som händer på regeringssidan och i det arbete som pågår. Vi har också gjort överväganden i anledning av de motioner som har inkommit.

Utifrån detta yrkar jag bifall till socialutskottets förslag i betänkandet samtidigt som jag yrkar avslag på de redovisade reservationerna.

Debatten

Hämtad sida: 29

29 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

ANDERS ANDERSSON (KD): Folkhälsofrågor (2011-04-27) — PRESS0