Herr talman! Hållbar utveckling och folkhälsa hänger ihop. Ekologiska, ekonomiska och sociala faktorer är beroende av varandra. Ekonomisk tillväxt och utveckling ger ökade resurser och sysselsättning, vilket gynnar social utveckling. Omvänt främjar den sociala välfärden den ekonomiska utvecklingen. Vår folkhälsopolitik är således en viktig grundsten för det fortsatta arbetet för hållbar utveckling i Sverige, men också i ett EU-perspektiv och egentligen större än så. Centerpartiet vill att vi ska gå på offensiven för ett uthålligt samhälle.
Folkhälsoinstitutets folkhälsopolitiska rapport 2010 visar att hälsan i Sverige mätt i livslängd fortsätter att förbättras och att många hälsoproblem har minskat över tid. Det är bra.
Det finns dock fortsatt tydliga skillnader i hälsa mellan olika grupper. Personer med låg utbildning eller låg inkomst har kortare medellivslängd och sämre hälsa. Det finns också skillnader beroende på kön, utländsk bakgrund, funktionsnedsättning, hbt-identitet och så vidare.
Förutsättningarna för en god hälsa påverkas av livsvillkoren, omgivande livsmiljöer och individens egna val och levnadsvanor. Jobb och utbildning, att kunna försörja sig och att ha makten över sitt liv är särskilt viktigt.
Med den helhetssyn på människan som jag och mitt parti propagerar för krävs det insatser på alla områden och alla nivåer. Det gäller inte minst att skapa förutsättningar för att man ska kunna ta ett egenansvar för sin hälsa.
Centerpartiet och övriga alliansparter vill se åtgärder för en jämlik vård. Vi vill stärka det hälsofrämjande arbetet och särskilt ge människor ökad kunskap och möjligheter att själva förebygga sjukdomar och leva ett gott liv. Inom vården är patientens egen delaktighet viktig. IT-baserade verktyg i form av en elektronisk hälsodagbok kan till exempel bli ett instrument. Primärvården behöver utvecklas och ersättningssystem inriktas för att främja en evidensbaserad hälsovård. Ett särskilt orostecken är den psykiska ohälsan hos våra ungdomar. Här krävs ytterligare insatser. Elevhälsan behöver förstärkas.
För allt detta pågår eller planeras insatser. Det gäller att följa detta noga. Det kommer sannolikt att behövas mer.
Hälsofrämjande insatser står således högt på vår dagordning. Det finns många hot mot folkhälsan att ta tag i, som alkohol och andra droger, hur vi rör oss och vad vi stoppar i oss. Hur vi kan bestämma över vår tillvaro och om vi har makt över våra liv spelar stor roll för hur vi mår. Folkhälsoperspektivet måste, som jag sade, genomsyra hela samhället för att ge resultat. Hur cykelbanorna dras, hur skolan arbetar för att motverka mobbning och hur maten till våra äldre smakar och serveras - allt har betydelse för folkhälsan.
Den svenska folkhälsopolitiken utgår från elva målområden som fokuserar på de faktorer i samhället som påverkar folkhälsan, det vill säga livsvillkor, miljöer, produkter och levnadsvanor. Centerpartiet har länge arbetat för ett tolfte målområde, nämligen att främja psykisk hälsa, men där har vi ännu inte nått särskilt stor framgång.
Alliansregeringen har förnyat folkhälsopolitiken genom att utgå från en helhetssyn på människan. Det finns många konkreta exempel på åtgärder, såsom satsningar på föräldrastöd och minskat tobaksbruk, alkohol- och narkotikapolitiska beslut och den ANDT-strategi som har antagits här och som just nu konkretiseras av Socialdepartementet. Åtgärder för främjande av bra kostvanor och för att minska antalet självmord är några exempel. Det finns fler bra folkhälsopolitiska förslag från Folkhälsoinstitutet vars rapport nu bereds av regeringen. Folkhälsoinstitutet föreslår bland annat en nationell samordningsgrupp för folkhälsa. Centerpartiet anser att det är ett mycket bra förslag. I vår värld kan det bli en form av nationell folkhälsokommission. Namnet är mindre intressant. Det viktiga är att vi får ett driv i frågorna och att vi får alla berörda - departement, kommuner, landsting och intresseorganisationer - att känna delaktighet. Forskningen måste också finnas med. Frågorna bereds. Därför yrkar jag avslag på motionerna i denna del.
Herr talman! Ytterligare insatser mot hiv/aids och synpunkter på den så kallade informationsplikten i smittskyddslagen tas upp. Det är viktiga frågor. Även här görs en hel del för att förebygga hiv/aids. Det är viktigt. Majoriteten är inte beredd att förorda en ändring av informationsplikten. Däremot har vi påpekat att det nu har gått ett antal år sedan smittskyddslagen trädde i kraft. Utskottsmajoriteten utgår ifrån att regeringen noga följer utvecklingen och lagens tillämpning.
Jag noterar att Socialdemokraterna inte förordar en ändring av informationsplikten. I debatterna i valrörelsen kunde det låta så.
Flera viktiga områden tas upp i betänkandet. Självmordspreventionen är mycket angelägen. Det har gjorts en hel del. En självmordspreventionsutredning behandlas. Karolinska Institutet och NASP studerar det australiska självmordsprogrammet MHFA. Det behövs mer kunskap. Bemötandefrågorna är viktiga.
Spelberoende är också ett område där det pågår arbete. Antibiotika är ett annat område. Spridningen av antibiotikaresistenta bakterier är ett synnerligen allvarligt hälsohot i Sverige och globalt. Myndigheterna jobbar offensivt. Regeringen aviserar en ny strategi för ett samordnat arbete mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade sjukdomar.
Ytterligare ett område är ungas hälsa. Barn och ungdomar är med rätta prioriterade inom psykiatrin och folkhälsan. Här redovisas ett arbete med till exempel Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa, UPP-centrum, och regeringens satsning på en ungdomsmottagning på Internet.
Det krävs mycket mer. Föräldrastödet behöver utvecklas. Familjecentraler växer upp i många kommuner. Det är mycket bra. Elevhälsan behöver förstärkas. Prevention, ett förebyggande och ett tidigt ingripande är åtgärder som är nödvändiga.
Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i utskottsbetänkandet och avslag på samtliga reservationer.