Herr talman! För att fortsatt minska ungdomsarbetslösheten krävs det även i fortsättningen skarpa åtgärder. En sådan åtgärd är lärlingsutbildningen. Folkpartiet vill därför att det på gymnasiet och i vuxenutbildningen ska satsas på lärlingsutbildningen. Folkpartiet vill dessutom ha en kraftigt utbyggd lärlingsutbildning. Vi vill öka antalet lärlingsplatser från dagens 8 000 platser till 40 000 platser år 2014. Vi menar att 15-20 procent av gymnasieeleverna ska kunna gå på en lärlingsutbildning.
År 2008 startades en försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning. I dag finns det ca 8 000 lärlingar. Försöket har varit mycket populärt. Såväl arbetsgivare som fack har ställt sig positiva till lärlingsutbildningen, och varje år har det varit fler ansökningar än lärlingsplatser att fördela. I den nya gymnasieskolan bör därför 15-20 procent kunna gå på en lärlingsutbildning på yrkeslinjerna.
För att nå dit måste antalet lärlingsplatser stegvis byggas ut. En förutsättning för att lyckas är att stimulansbidraget på 25 000 kronor per lärling och läsår blir permanent. De företag som så önskar ska kunna anställa lärlingar genom särskilda lärlingsanställningar. Lärlingslönen kan vara lägre än en färdigutbildad persons lön.
Lärlingsjobb ska kunna finnas i både offentlig och privat sektor. Exempelvis skulle lärlingsjobb kunna öppna för nya möjligheter för unga vuxna att söka sig till yrken som omvårdnadspersonal, vårdbiträde eller undersköterska. I Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, kommer Folkpartiet att ta initiativ till sådana lärlingsjobb.
I Tyskland och Danmark är lärlingsjobb vanliga. Det är en av huvudförklaringarna till att de länderna har en lägre ungdomsarbetslöshet än vi i Sverige har. Erfarenheten visar att elever på lärlingsutbildningar i stor utsträckning får reguljär anställning när utbildningen är klar. Ett lärlingssystem är därför något som gynnar både individen, som får användbara kunskaper och ett jobb, och arbetsgivaren som får anställda med rätt kompetens.
Lärlingsjobb är alltså vanliga i Tyskland och Danmark. Det är, som sagt, en av huvudförklaringarna till att de länderna har en lägre ungdomsarbetslöshet än Sverige.
Även inom vuxenutbildningen bör det finnas lärlingsutbildningar. Folkpartiet föreslår att 7 500 heltidsplatser skapas till år 2014.
Herr talman! Jag vill också nämna viktiga insatser som regeringen under mandatperioden har gjort för att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden och för att minska arbetslösheten. Det gäller nystartsjobben som är befriade från arbetsgivaravgifter för långtidsarbetslösa. För ungdomar gäller reglerna för nystartsjobb redan efter sex månaders arbetslöshet. Halveringen av arbetsgivaravgifterna för unga är en annan positiv och en på sikt jobbskapande åtgärd för ungdomar. Det är också bra att regeringen har avskaffat medfinansieringen i sjukförsäkringen; arbetsgivare ska inte på grund av rädsla för långvariga kostnader för långtidssjukskrivna behöva undvika att anställa. Den av regeringen införda skattereduktionen för hushållsnära tjänster, RUT, och för byggarbeten, ROT, som gör att hushållen kan dra av 50 procent av arbetskostnaden är också jobbskapande. RUT-reformen medför möjligheter att skapa nya varaktiga arbeten i företag som erbjuder hushållsnära tjänster som städning, tvätt och barnpassning. Det är tjänster som hushållen tidigare ofta själva utfört eller köpt på en svart marknad eftersom moms, arbetsgivaravgifter och inkomstskatter inneburit att tjänsterna varit alldeles för dyra för de flesta hushåll med normala inkomster. Skattereduktionen har skapat många vita arbetstillfällen, minskat svartjobben och underlättat vardagen för många arbetande barnfamiljer och ensamstående föräldrar.
Slutligen kan jag nämna att det är glädjande att se att orderingången för den svenska industrin nu ökar. I april ökade orderingången med 17,6 procent jämfört med samma månad 2009. Det är förstås bra för tillväxten på arbetsmarknaden.