Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till
hemställan i konstitutionsutskottets betänkande KU30
En stärkt kommunal revision och avslag på samtliga
reservationer.
De förslag som propositionen och betänkandet
handlar om är i korthet följande: skärpta regler om
jäv i kommunal revision, krav på att de förtroende-
valda revisorerna skall biträdas av sakkunnigt biträde
samt rätt för förtroendevalda revisorer att i fullmäkti-
ge, nämnder och fullmäktigeberedningar löpande
under året väcka ärenden som rör granskningen. Vi-
dare lagfäster man nämndernas ansvar för den interna
kontrollen. Årsredovisningen skall överlämnas till
fullmäktige och revisorerna tidigare än förut. Revi-
sionsuppgiften preciseras i syfte att tydliggöra att den
kommunala verksamheten skall revideras årligen. Det
finns också ökade möjligheter till informationsutbyte
mellan å ena sidan revisorer och lekmannarevisorer i
kommunala företag och å andra sidan förtroendevalda
revisorer i kommuner och landsting, i syfte att möj-
liggöra en samordnad revision i en kommun eller ett
landsting. De förtroendevalda revisorerna åläggs
dessutom skyldighet att anmäla misstanke om brott
till den nämnd som berörs. Om nämnden inte anmäler
ett misstänkt brott till åklagare skall revisorerna an-
mäla underlåtenheten till fullmäktige.
Det är i korthet de förslag till förändringar som
finns i propositionen. Det handlar om att stärka den
kommunala revisionen och därmed också stärka de
kommunalt förtroendevalda revisorerna i deras roll.
Jag vill göra några kommentarer med anledning
av de reservationer som föreligger, som har tydlig-
gjorts ytterligare här i kammaren.
En reservation från Kristdemokraterna gäller
fullmäktigeledamöters valbarhet. Den går ut på att
dessa ej skulle vara valbara som revisorer eller revi-
sorsersättare. Man måste förstå revisorernas roll. De
är tillsatta av kommunfullmäktige eller landstings-
fullmäktige för att granska verksamheten i styrelser
och nämnder. De är ett verktyg för fullmäktigeför-
samlingarna. Det kan många gånger vara en fördel
om de hämtas bland fullmäktigeledamöterna, efter-
som de har en stor kunskap om den kommunala verk-
samheten i stort. Det kan ses som en fördel snarare än
en nackdel.
I reservation 2 talas också om en oberoende pro-
fessionell revision. Trots vad som har sagts tidigare
vill jag understryka den kommunala verksamhetens
särart. Förtroendevalda revisorer rekryteras inte sällan
bland f.d. styrelseledamöter och fullmäktigeledamö-
ter. Det är människor med stor erfarenhet av och
kunskap om den kommunala verksamheten.
Jag har den största respekt för professionalism.
Men den mix med sakkunnigt biträde och förtroende-
valda revisorer som nu föreslås får anses vara något
att föredra.
Så var det detta med beredningen av revisorernas
budget. Jag kan hålla med om att det inte kan anses
vara lämpligt att revisorernas budget bereds exempel-
vis av kommunstyrelsen. Här bör det vara en bered-
ning, och lämpligen då fullmäktiges presidium, som
bereder revisorernas budget just för att sätta fingret på
att det är en oberoende revision, att det icke är kom-
munstyrelsen, som så att säga tillsätter pengarna som
revisorerna skall arbeta utifrån.
Det här är en möjlighet som redan finns i dag. Jag
vet många kommuner som tillämpar det. Man tillsät-
ter en beredning av fullmäktiges presidium eller and-
ra i fullmäktige oberoende för att bereda revisorernas
budget, så möjligheten finns. Jag tror att den tilläm-
pas på många ställen. Med det bör det icke vara nöd-
vändigt att lagfästa den.
Så var det detta med ordförandeskapet i revisio-
nen. Det är ju så att i förberedelserna till lagen finns
inte ordförandeskapet reglerat. Alltså finns formellt
sett ingen ordförande i revisionen. Däremot finns det
någon som leder sammanträdena. Varje revisor skall
nämligen agera självständigt.
Vad gäller partirepresentationen är det naturligtvis
en stor fördel med en så stor representation som möj-
ligt. Men jag tycker att det måste ankomma på lands-
ting och kommuner att själva utse denna. Det skall
inte vara någon överstatlighet, alltså att man går in
från regering och riksdag och lagstadgar om detta.
Så har vi certifiering av biträden, som Per Lager
talade om från talarstolen. De som anlitas som sak-
kunniga biträden är människor med god utbildning. I
många stycken motsvarar de de auktoriserade eller
godkända revisorernas kunskap. Många gånger är det
sådana människor som arbetar i revisionsföretag med
god erfarenhet både, kanhända, utifrån en lokal bild
och utifrån sin branschkunskap. Jag är övertygad om
att i de allra flesta fall beaktar kommuner och lands-
ting de ställda kraven. Om det då skulle visa sig vara
nödvändigt och att detta inte räcker övervägs frågan
på nytt.
En särskild lag om kommunala företag är något
som har utretts av Kommunalföretagskommittén.
Man ansåg inte att det fanns tillräckliga skäl för en
särskild kommunal företagsform. Det här tangerar ju
också nästa betänkande som vi har att avhandla här i
kammaren. Jag är övertygad om att liknande frågor
återkommer då. Jag tycker att kraven på insyn, infly-
tande och kontroll, som ju måste vara kärnan för
detta, ryms också inom nuvarande regelsystem.
Så var det till sist det som har förorsakat en del
diskussioner såväl i lagutskott som i konstitutionsut-
skott, nämligen begreppet lekmannarevisor. Jag delar
uppfattningen att det är ett olyckligt begrepp utifrån
att det kan ha ett felaktigt symbolvärde. Det här har
påpekats när vissa aktiebolagsfrågor behandlades i
lagutskottet under våren 1998. Det har också varit
föremål för diskussion nu i konstitutionsutskottet. Vi
delar uppfattningen att det här nog bör ändras. Men
nu arbetar en aktiebolagskommitté med detta, och
man kommer med sitt sista betänkande hösten 2000,
vill jag minnas att det var. Man är väl medveten om
just benämningsfrågan. Jag tycker att vi avvaktar och
ser vad man kommer fram till - kloka förnuftiga
människor förutsätter jag att det är - och så ser vi vad
det ger vid handen.
Med det vill jag sluta som jag började, med att yr-
ka bifall till hemställan i betänkandet och avslag på
samtliga reservationer.