Herr talman! Ewa Thalén Finné sade att bostadsmarknaden behöver stabiliseras och normaliseras. Hon påstod också att det byggs fler bostäder nu än det gjordes under perioden 1994-2000. Det är väl exakt de åren, möjligtvis, som det går att räkna hem totalen. Men när vi pratar om bostadsförsörjningen handlar det ju om andelen hyresrättsbyggande i relation till det totala byggandet av bostäder.
Det måste ändå vara intressant att ställa den frågan: Ser inte Ewa Thalén Finné den kopplingen till behovet av hyresrätter och hyresrättens viktiga betydelse när det gäller det totala byggandet av bostäder? Det är en katastrofalt låg andel hyresrätter som byggs nu jämfört med tidigare, också under perioden på 90-talet. Det är ingen tröst för regeringen i sig att det byggs lite lägenheter och en låg andel hyresrätter.
När vi diskuterar bostadsförsörjningsfrågor, som vi gör här, måste vi se till de reella behoven. Vilka grupper är det som behöver bostäder och vilka grupper står utanför och långt ifrån bostadsmarknaden?
Ewa Thalén Finné sade också att vi kan om vi vill. Vi kan forma en bostadspolitik som gynnar alla grupper, en social bostadspolitik.
Somliga kan mer än andra. Alla vill bo, men alla får inte bo. Ser inte Ewa Thalén Finné det ansvar som en regering måste ha när det gäller en social bostadspolitik och att bygga hyresrätter så att alla grupper som vill ha och behöver hyresrätter kommer in på bostadsmarknaden?