Herr talman! Jag tror inte att vi i denna kammare ska besluta om vilket material det ska vara i olika bostäder. Det är en sak mellan branschen och kunderna.
Kunderna finns. De blivande hyresgästerna och fastighetsägarna finns. Vad är det då som gör att säljarna av produkterna inte når samma nivå som kunderna? Det är precis det som det är fråga om. Vi kan inte gå in och detaljstyra där.
Vi har talat om att vi vill att bostadsbranschen ska fungera på så sätt att efterfrågan kan möta utbudet. Sedan har branschen ett ansvar för att läsa av detta. Man måste kunna producera bostäder av olika storlek, med olika upplåtelseformer och av olika kvalitet. Men vissa förutsättningar kan vi skapa.
I mitt anförande sade jag att det är jätteviktigt med skatteneutralitet - i vilken riktning spelar ingen roll. Vi vet att hyresrätten i vissa sammanhang är förfördelad. Då ska vi korrigera det. Vi vet också att villorna i andra sammanhang är förfördelade. Då ska vi korrigera det så att vi skapar de rätta förutsättningarna och så att man från branschens sida vet hur man ska göra.
Den kommunala fastighetsavgiften skiljer till exempel mellan en lägenhet och en villa. Under en tioårsperiod gör det att det kostar 45 000 kronor mer att bo i en villa.
Avdragsrätten i samband med reavinstberäkning är sådan att de som har lite mer ont om pengar och som byter ett kök mot ett motsvarande inte får göra avdrag för det om det har gått en tid. De som har mer gott om pengar och som kan riva en innervägg får däremot fullt ut göra avdrag för det. Det finns alltså en del sådana systemfel. Där skulle det långsiktigt kunna underlättas för byggbranschen.