Herr talman! Det här betänkandet, SfU8, behand-
lar, precis som tidigare har sagts, i huvudsak rege-
ringens proposition rörande försäkringsmedicinska
utredningar. Utöver motioner väckta med anledning
av propositionen finns motioner som väckts under
den allmänna motionstiden.
Jag vill inledningsvis yrka bifall till utskottets
hemställan och avslag på reservationerna.
Herr talman! Socialförsäkringsutskottet föreslog i
sitt betänkande 1994/95:SfU10, Socialförsäkring -
inriktning och finansiering, ett tillkännagivande om
att regeringen borde utreda frågan beträffande den
fortsatta verksamheten och finansieringen av RFV:s
sjukhus. Utredningen borde inte bara omfatta finansi-
eringen och huvudmannaskap utan också sjukhusens
roll inom socialförsäkringssystemet.
Riksdagen biföll utskottets hemställan och rege-
ringen uppdrog sedermera åt RRV att kartlägga och
analysera frågan.
I sin redovisning ansåg RRV att RFV:s sjukhus
hade en otydlig verksamhetsinriktning, där ansvars-
gränserna framför allt mot landstingen var oklara.
Härefter tillsatte regeringen en särskild utredare
med uppdraget att utreda rollen för RFV:s sjukhus
inom sjukförsäkringssystemet. Utredningen skulle
även ta ställning till huvudmannaskapet.
Utredningen uppdrogs att analysera:
- hur socialförsäkringens behov av medicinska
utredningar och utlåtanden tillgodoses av den all-
männa hälso- och sjukvården och andra aktörer
inom området,
- sjukhusens betydelse för försäkringskassornas
rehabiliteringsarbete, dvs. om RFV:s sjukhus fyl-
ler den funktion som kassorna behöver ha och få
dem tillgodosedda i denna form,
- betydelsen av sjukhusens forskning och metodut-
vecklingsarbete.
Utredningen Socialförsäkringsmedicinskt cent-
rum, En resurs för utredning och metodutveckling,
NYTRA-utredningen, SOU 1997:169, presenterades.
Utredningen gjorde den bredare belysning av ärendet
som utskottet beställt och framlade sina övervägan-
den och förslag i åtta punkter.
- Badhotellet som i dag finns i Tranås föreslås för-
säljas eller utarrenderas. Vidare föreslås att bola-
gets fastigheter skall försäljas.
- Verksamheten skall fortsättningsvis avse försäk-
ringsmedicinska utredningar, utredningar för ar-
betslivsinriktad rehabilitering, metodutveckling,
forskning och utveckling samt kunskapsspridning.
- Målgruppen för verksamheten skall utgöras av
försäkrade som har sammansatta och svårbedöm-
da besvär eller funktionshinder.
- Verksamheten skall vara intäktsfinansierad med
marknadsmässig prissättning.
- Upphandling av utredningar som avses skall ske
samordnat, och i anbudsförfrågan bör villkoren
specificeras i en kravspecifikation.
- I utredningen framhålls att forskningskompetens
bör finnas och att forskningsprogram skall tas
fram.
- Nuvarande anslag för verksamheten föreslås till-
föras medel för inköp av arbetslivsinriktad reha-
bilitering. Vidare läggs förslag fram om hur finan-
siering av såväl forskning som metodutveckling
kan ske.
- I fråga om huvudmannaskap föreslås att ett av
staten helägt aktiebolag, Försäkringsmedicinskt
centrum AB, bildas. Vidare föreslås att utred-
ningsverksamhet skall bedrivas regionaliserat vid
fler enheter än de i dag verksamma.
Utredningen har remissbehandlats. Synpunkter
har inkommit, vilka inte ger en helt entydig bild av
framtida verksamhet.
Verksamheten i Nynäshamn och Tranås har under
åren genomgått en rad förändringar. Dessa föränd-
ringar har under senare år varit ett sätt att möta den
kritik som framförts från myndigheter. På så vis har
verksamheten utvecklats i linje med vad som föresla-
gits i utredningen. Utvecklandet av behandlingsmo-
dellen "STRUT" har gjort att enhetligheten i bedöm-
ningarna har förbättrats, vilket har vidimerats av
många beställare av utredningar.
Herr talman! Propositionen följer i huvudsak de
av NYTRA-utredningen framlagda förslagen. Det är
också ett förhållande som genomsyrar remissinstan-
sernas och utskottets bedömning. Det innebär att det
finns en bred enighet i kammaren för de förslag som
finns i propositionen rörande förändring och utveck-
ling av Försäkringsmedicinskt centrum. Detta är vik-
tigt, inte minst utifrån vetskapen om behovet av att
snabba upp processen med försäkringsmedicinska
utredningar och härigenom kunna minska sjukskriv-
ningstider och minimera mänskligt lidande. Samhäl-
lets kostnader för sjukförsäkringen kan också på sikt
minska genom effektivare och bättre utredningar. I
detta perspektiv är nuvarande kompetens och resurser
viktiga instrument i en förstärkt och utvecklad verk-
samhet.
Vid den hearing som socialförsäkringsutskottet
genomförde under veckan, med professor Åke Ny-
gren m.fl. inom det s.k. HUR-projektet, framkom att
tidiga utredningar är mycket viktiga för möjligheterna
att rehabiliteras tillbaka till arbetslivet.
I detta arbete såg professor Nygren ett stort värde
i den förändring som nu RFV:s sjukhus genomgår för
att bättre kunna möta upp behovet av försäkringsme-
dicinska utredningar och arbetslivsinriktade rehabili-
teringsutredningar. De båda enheterna i Tranås och
Nynäshamn kan härigenom blir de nycklar som be-
hövs för att öppna upp detta arbete.
På ett väsentligt område skiljer sig dock proposi-
tionen från utredningen. Det gäller framtida huvud-
mannaskap. Utredningens förslag om bildandet av ett
aktiebolag under Socialstyrelsen får i propositionen
en annorlunda utformning. Detta förhållande skall ses
utifrån de ställningstaganden som regeringen tidigare
gjort i frågan om driftform av statlig verksamhet.
Herr talman! Inom området finns fyra reservatio-
ner. Två av dessa berör huvudmannaskapsfrågan. I
den ena reservationen föreslår man försäljning av
RFV:s sjukhus, medan man i den andra föreslår att
huvudmannaskapet bör bestämmas vid ett senare
tillfälle.
Jag kan inte se hur en privatisering av verksam-
heten på ett bättre sätt kan leva upp till de krav som
kassorna ställer. En försäljning och uppsplittring
inom området för att uppnå bättre resultat bedömer
jag som en tveksam väg för verksamheten.
Förslaget om att vänta med beslut i frågan om hu-
vudmannaskap bygger på att utredningen ej på ett
tillfredsställande sätt belyst frågan om en av landets
försäkringskassor som huvudman. I de remissvar som
har kommit in finns en rad olika förslag om placering
av huvudmannaskapet. Det förslag som nu har lagts
fram har arbetats fram utifrån en bred bedömning av
kassornas möjligheter att bedriva sidokopplad verk-
samhet - detta utifrån såväl administrativ som övrig
verksamhetsmässig grund. Redan i dag finns vid tre
av landets kassor breddad verksamhet, och en be-
dömning har gjorts att så också kan bli fallet med
försäkringsmedicinska utredningar.
Herr talman! I betänkandet behandlas även ett
antal motioner väckta under den allmänna motionsti-
den. Dessa gäller bl.a. samverkansfrågor, genderpers-
pektiv inom rehabiliteringsområdet samt arbetsgiva-
rens rehabiliteringsansvar. Dessa frågor är i dag en
del i en process vad gäller översyn inom rehabilite-
ringsområdet, och de kommer säkert att bli en del i
arbetet för den utredning som socialförsäkringsmi-
nistern aviserat skall tillsättas inom kort.
Regeringen har i diverse markeringar och i ett
brett perspektiv klargjort synen på jämställdhetsas-
pekten. Vi kan förvänta oss att regeringen även fort-
sättningsvis kommer att lägga fram förslag på förbätt-
rad jämställdhet på ett antal områden.
I reservation 9 behandlas frågan om företagare
och restarbetsförmåga. Denna fråga har varit föremål
för en utredning, och jag anser därför, liksom ut-
skottsmajoriteten, att man bör avvakta beredningen
av frågan.
I två reservationer behandlas frågan om sjuklön ur
olika infallsvinklar. Regeringen begärde att den s.k.
AGRA-utredningen skulle belysa frågor som aktuali-
serats i motioner. Vi kan nu konstatera att regeringen
inte kommer att lägga fram någon proposition base-
rad på AGRA-utredningen. Det beror på dåligt stöd i
de remissvar som har lämnats in. Socialförsäkrings-
ministern gjorde så sent som under måndagen en
markering i samband med ett interpellationssvar.
Regeringen har för avsikt att tillsätta en särskild
utredare med uppgift att se över rehabiliteringsområ-
det. Härutöver är frågor aktualiserade av regeringen
inom hela området. Jag utgår därför, i likhet med
utskottsmajoriteten, från att regeringen återkommer
med förslag om behov av förändringar anses förelig-
ga i regelsystemet.