Fru talman! Socialministern tycks leva i den un-
derliga föreställningen att man löser vårdproblemen
med höga skatter och höga bidrag. Men då hade ju
Sverige inga problem, eftersom vi har världens högsta
skatter. Vad vi säger är att vi genom att sänka skatter-
na vill få tillväxt i ekonomin i stället för att strypa den
med höga skatter, som ni gör. Då får vi mer pengar
till vården. Vi prioriterar vården framför annat och
låter vården av sjuka komma före vilken annan upp-
gift som helst. Det är en helt annan syn på dynamiken
i vården.
Fru talman! Jag tycker att det är mycket bra att
socialministern är ute och rör sig i vården. Jag har
själv dagligen arbetat i vården i över 20 år, och jag är
ute varje vecka på olika ställen. Jag arbetar fortfaran-
de av och till. Jag var nere i Skåne i veckan och titta-
de på vården. Just då beslöt sjukvårdsrevisionen för
Landskrona och Lund att skära ned 30 läkartjänster
under 1998, trots köer. Hur skall man då få unga att
söka sig till vården när man handskas på det sättet att
man låter köerna och problemen växa?
I går, fru talman, arbetade jag på en vårdcentral.
Jag frågade personalen hur den upplevde situationen.
De som jag sedan tidigare vet älskade sitt arbete och
egentligen, precis som ministern sade, gärna skulle
vilja göra det fortsättningsvis var nu trötta och be-
svikna på landstinget som inte lyssnade. Ingen skulle
råda sina barn att välja vårdyrket när de borde söka
yrken där de själva kunde ta initiativ och belönas för
det. Man får gärna bryta hierarkier, det tror jag är
nödvändigt. Man måste stimulera fler män att söka sig
dit, men det räcker inte. Det går inte att planera bort
problemen. Man måste göra förändringar så att vi får
en riktig arbetsmarknad.
Jag återkommer till frågan: När skall socialminis-
tern agera så att vi får en riktig arbetsmarknad? Görs
inget kommer allt färre att söka sig till vården och de
som finns där slits ut fortare. Sammantaget leder det
till att vi får sämre vård. Det är inte bara tråkigt, det är
en tragedi. Med rätt åtgärder skulle vården kunna vara
den framtidsbransch som socialministern sade, det är
vi är ense om. Det finns utvecklingsmöjligheter, det
finns tekniska utvecklingsmöjligheter som kan locka
dit nya kategorier. Men då måste göra en förändring
och få bort monopolarbetsmarknaden så att vi får
nyskapande, kreativitet och entreprenöranda i vården.