Herr talman! Först vill jag tacka handelsminister Ewa Björling för svaret på mina frågor om det handelsavtal som just nu förhandlas mellan EU och USA, kallat Transatlantic Trade and Investment Partnership, TTIP.
Förespråkarna, däribland handelsministern, hoppas att avtalet genom avskaffandet av alla tänkbara former av handelshinder ska ge ökad tillväxt och skapa jobb på båda sidor av Atlanten. Men risken är överhängande att avtalet i stället underminerar befintlig miljö- och konsumentlagstiftning och hotar grundläggande demokratiska principer. Folkvalda politiker och medborgarrättsgrupper har extremt bristfällig insyn, medan företrädare för storföretag och andra ekonomiska särintressen har fått lämna in kravlistor och har haft stor insyn i förhandlingarna från början.
Regeringen och EU-kommissionen har lyft fram överdrivet optimistiska siffror över vilka effekter avtalet skulle kunna ge såväl i bnp-tillväxt som i nya jobb. Avtalets tydliga fokus är att avskaffa handelshinder. Flera studier har visat att de eventuella ekonomiska vinsterna av att helt ta bort tullarna mellan EU och USA skulle vara mycket marginella. De är nämligen redan väldigt låga.
Det är i stället avskaffande av så kallade icke-tariffära handelshinder som anses kunna ge stora effekter. Detta sker genom att harmonisera eller ge undantag för regleringar, vilket kan underminera exempelvis befintlig och framtida konsument- och miljölagstiftning i Sverige och EU. USA har exempelvis på flera punkter lägre standard än vi för produktion av mat, med allt från tillväxthormoner, antibiotikabehandling och GMO till klorsköljda kycklingar. Det skulle bli en osund konkurrens genom import av varor som inte når EU-standard, och den hotar att drabba svenska bönder och konsumenter hårt.
Handelsministern säger i sitt svar att EU-lagstiftning som syftar till att skydda områden som miljö, livsmedel, djur, hälsa och konsumentskydd inte kommer att urholkas av TTIP. Hon säger vidare att grundläggande bestämmelser, som exempelvis rör genetiskt modifierade organismer eller hormonbehandlade djur, inte ingår i förhandlingarna.
Det låter utmärkt. Men det går inte ihop med exempelvis de ekonomiska förhoppningar som handelsministern gång på gång framför, som att varje svensk skulle få 1 700 kronor mer i plånboken per år. Den siffran bygger på att alla tullar och samtliga politiskt påverkbara icke-tariffära handelshinder tas bort. Vad blir kvar att ta bort om skydd för miljö, hälsa, djur, livsmedel och konsumentskydd inte påverkas? Det skulle jag vilja att handelsministern förklarar närmare.
Jag vill också påminna om ACTA-avtalet. Det försäkrades att avtalet inte skulle hota medborgerliga rättigheter eller tillgången till generiska läkemedel. Men när texten blev offentlig fick den stark kritik av hundratals medborgarrättsorganisationer, Europas tyngsta forskare på området samt organisationer som Läkare Utan Gränser för just detta. Slutsatsen är given: Även när det gäller TTIP måste vi vara uppmärksamma.
Vi vill varna för att det kan finnas allvarliga risker med TTIP utifrån den kritik som redan har kommit samt exempelvis det positionspapper som EU-kommissionen har offentliggjort. Vi hoppas att regeringen drar lärdom av erfarenheterna från ACTA-avtalet och inte ännu en gång tänker för naivt.
Mot bakgrund av detta och att det ännu inte finns någon slutgiltig text att ta ställning till undrar jag hur handelsministern här och nu kan påstå att EU-lagstiftning som syftar till att skydda områden såsom miljö, livsmedel, djur, hälsa och konsumentskydd inte kommer att urholkas av TTIP, som det står i svaret.
Jag återkommer till de ekonomiska beräkningarna i mitt nästa inlägg.