Herr talman! När man diskuterar viktiga frågor måste man ha så bra och korrekt information som möjligt. Låt oss titta närmare på handelsministerns påstående att TTIP skulle kunna ge varje svensk 1 700 kronor extra i plånboken per år.
Kommerskollegium presenterade 2012 en studie som regeringen beställt. Regeringen blev tydligen inte nöjd med resultatet, utan Utrikesdepartementet beställde nya siffror som man sedan räknade om, och man kom fram till att avtalet kommer att ge varje svensk 1 700 kronor extra i plånboken varje år. Men denna siffra bygger på att man tar bort alla politiskt påverkbara icke-tariffära handelshinder.
Det är för det första inte ett troligt scenario att förhandlingarna skulle ge detta resultat. För det andra är det något som rimligen måste innebära att man upphäver konsument- och miljöskydd.
Därtill finns det många oklarheter i hur regeringen har räknat. I min fråga bad jag handelsministern svara på när dessa effekter ska börja gälla. Jag upprepar frågan: Om TTIP ratificeras 2016, när får varje svensk 1 700 kronor extra per år?
Den modell regeringen använder räknar mycket riktigt inte med dynamiska effekter. Den räknar inte heller med vad det kan kosta att göra undantag från miljöskydd eller konsumentlagstiftning, alltså miljöskador och hälsoskador.
Vi i Miljöpartiet tar gärna bort tullar. Hade det handlat om bara det hade vi varit ense. Vi är för handel på sjysta villkor.
Att ta bort samtliga tullar kan ge en bnp-effekt på 0,01 procent för Sverige över tio års tid, enligt Kommerskollegium. Därefter skulle det eventuellt kunna bli ett permanent tillskott till ekonomin. Det är inte mycket i sammanhanget. Det är knappast de enorma summor som handelsministern hävdar ibland annat en reklamfilm som den amerikanska handelskammarens har producerat.
För större effekter handlar det om att avskaffa icke-tariffära handelshinder, det vill säga bestämmelser och standarder som ofta syftar till att skydda miljö och människor.
Vi i Miljöpartiet är aldrig beredda att sälja ut viktiga grundbultar i samhället såsom miljö- och konsumentskydd. Men jag kan tyvärr inte dra någon annan slutsats av handelsministerns resonemang än att regeringen är beredd att sälja ut och därtill billigt. Det går inte att få både de ekonomiska vinster regeringen tycks hoppas på och hälsa och miljö. De står mot varandra.
Handelsministern säger i interpellationssvaret att president Obama har klargjort att han inte vill skriva under ett avtal som försämrar miljö- och konsumentskydd. Jag undrar vad det betyder. Talar han om amerikanska nivåer eller om europeiska? Vem ska ändra sig? Hur ska bestämmelserna göras lika? Kan handelsministern utveckla vad som står i de amerikanska förhandlingsdokumenten mot bakgrund av det som Jens Holm rapporterade om den amerikanska hållningen i förhandlingarna? Vem ska anpassa sig, USA eller EU? Kan vi få några exempel?
Jag upprepar mina frågor: Kan handelsministern lova att vi folkvalda äntligen får se texten?
När nu forskare, över hundra miljöorganisationer, tyska miljödepartementet, världens största fackförbund IG Metall med flera varnar för riskerna med TTIP-avtalet som det kan komma att se ut och säger att det hotar konsumentskydd, miljö, arbetarnas rättigheter och hälsa, kommer handelsministern då att säga nej till ett sådant avtal om hon är i ställning att göra det?
Om kritiken kvarstår kommer handelministern och nuvarande regering att backa från sin extremt positiva och okritiska hållning?