Herr talman! Annika Lillemets och Jens Holm har båda ställt frågor om de pågående förhandlingarna om ett frihandels- och investeringsavtal mellan EU och USA, det så kallade TTIP-avtalet. Jag väljer att besvara interpellationerna i ett sammanhang.
Inledningsvis vill jag tacka Annika Lillemets och Jens Holm för att de berör de viktiga pågående förhandlingarna om TTIP-avtalet. Partnerskapet mellan EU och USA, världens två största ekonomier och Sveriges viktigaste exportmarknader, har en betydande potential för tillväxt och jobbskapande på båda sidor om Atlanten.
Inför förhandlingarna har regeringens målsättning varit att införskaffa så goda och omfattande informationsunderlag som möjligt. Kommerskollegium har analyserat de potentiella ekonomiska effekterna av ett frihandels- och investeringsavtal mellan EU och USA. Siffran för hur mycket TTIP kan ge per person och år är baserad på resultaten av en särskild skattning utförd av Kommerskollegium, vilken baseras på ett antagande om en öppen transatlantisk marknad. Metoden är densamma som används i studien med namnet
Potential Effects from an EU-US Free Trade Agreement - Sweden in Focus
. Skattningen påvisar att en öppen transatlantisk marknad har potential att gynna Sveriges bnp med upp till 0,43 procent per år. Den exakta siffran för potentiell vinst varierar beroende på vilket år man applicerar skattningen på. För år 2015 blir siffran omkring 1 700 kronor per person och år.
Herr talman! TTIP handlar inte om att försämra regelverk och standarder. TTIP handlar om att förenkla regelverk och standarder. EU-lagstiftning som syftar till att skydda områden såsom miljö, livsmedel, djur, hälsa och konsumentskydd kommer inte att urholkas av TTIP. Grundläggande bestämmelser som till exempel rör genetiskt modifierade organismer eller hormonbehandlade djur ingår inte i förhandlingarna.
Även på andra sidan Atlanten förs en debatt kring miljö, hälsa och konsumentskydd. USA:s president Barack Obama har klargjort att han inte kommer att skriva under ett avtal som försämrar miljö- och konsumentskyddet. Jag välkomnar den samsyn som finns kring detta.
Regeringen är en drivande kraft i EU för ökad transparens och öppenhet. Vi har vidtagit åtgärder för att informera och samråda om TTIP. Regeringen för en konstruktiv dialog med representanter för fackföreningar och arbetsgivare, liksom branschorganisationer och aktörer i det civila samhället. Samtidigt ska man ha klart för sig att det handlar om en förhandling och att det därför inte är möjligt att i alla lägen öppet redovisa alla detaljer.
Riksdagen informeras kontinuerligt inom ramen för regeringens EU-samråd inför de ministerrådsmöten där TTIP finns med på agendan. Det skedde inför antagandet av förhandlingsmandatet till TTIP, då riksdagen också fick se utkast till mandattext. Jag har vid flera tillfällen informerat näringsutskottet om förhandlingsläget. På sedvanligt sätt kommer jag att söka EU-nämndens stöd för regeringens handlingslinje i enskilda sakfrågor.
Slutligen, vad gäller frågan om investerarskydd och skiljedomsförfarande, har jag varit tydlig med att investeringsreglerna i TTIP inte ska begränsa vår demokrati. Jag stöder därför EU:s strävan att söka rätt balans mellan investeringsskydd och staters rätt att lagstifta genom ett modernt system för investeringsskydd och ISDS. Nyligen lanserade EU-kommissionen en 90 dagars öppen konsultation för just ISDS för att kunna inhämta ståndpunkter från samhället.
TTIP är det viktigaste bilaterala frihandels- och investeringsavtal som EU någonsin har förhandlat. I en tid då världsekonomin fortsatt brottas med sviterna av de senaste årens kriser är det angeläget att TTIP blir så ambitiöst och heltäckande som möjligt utan att vi för den delen gör avkall på de höga krav vi har inom andra områden, såsom miljö, livsmedel, djur, hälsa och konsumentskydd.
Jag välkomnar en fortsatt konstruktiv dialog med Annika Lillemets, Jens Holm och andra aktörer om denna så betydelsefulla fråga för Sveriges välstånd.