Herr talman! I alla internationella handelsavtal uppstår det tvister om hur man ska tolka paragraferna i gällande avtal. Det är kanske inte så konstigt.
Det som är speciellt med handelsavtalet med USA är att man ska låta separata skiljedomstolar avgöra i de fall där storföretag påstår att de kan tappa vinst för att ett land har ändrat sin lagstiftning. Det kallas för att man inför ett investeringsskydd till avtalstexten. Den mekanism som ska lösa detta brukar kallas för ISDS. Man går alltså inte till en vanlig domstol om man tolkar avtalstexten olika.
Det finns redan några exempel på förfarande med investeringsskydd. Philip Morris stämde den australiensiska och den uruguayanska staten för att de hade infört lagstiftning om blanka cigarettpaket utan reklam. Detta ska inte avgöras av lokal domstol i Australien eller Uruguay utan i helt separata förfaranden som ligger helt utanför ordinarie rättsväsen.
Vattenfall har stämt tyska staten för att Tyskland ska avveckla kärnkraften. Vattenfall menar att de tappar stora vinster på detta sätt.
Det holländska försäkringsbolaget Achmea stämde den slovakiska staten för att man har lagstiftat mot privata vinster i välfärden. Det holländska bolaget vann tvisten.
Detta kommer att leda till att stater blir rädda för progressiv lagstiftning. Det är bara storföretag som får dra stater inför detta separata domstolsförfarande. Staterna får inte stämma storföretagen.
I ditt svar till mig och Annika Lillemets säger du, Ewa Björling, att det är viktigt att hitta rätt balans mellan investeringsskydd och staters rätt att lagstifta. Det var i princip ett citat. Vad är det för balans vi ska hitta? Vad är det i vår lagstiftning som är problemet? Vad är det som ska balanseras i vår lagstiftning? Vad vill du ta bort från vår lagstiftning?
Jag tycker att det är självklart att vi ska få ha våra lagar för arbetsrätt, för välfärd, för djurskydd, för miljö och så vidare. Samtidigt ska vi kunna ha en internationell handel. Men handeln får inte pressa ned nivån på vår lagstiftning.
I ditt svar, Ewa Björling, säger du att du minsann vet att detta frihandelsavtal inte kommer att urholka nivån på lagstiftningen för till exempel miljö, livsmedel, djur och folkhälsa.
Låt mig åter referera till mötet mellan EU:s chefsförhandlare och USA:s chefsförhandlare. Den senare heter Dan Mullaney. De hade en presskonferens den 14 mars i Bryssel och Dan Mullaney fick då frågan om hormonbehandlat kött var uteslutet ur förhandlingarna. Han svarade: Jag har aldrig hört talas om att det ska vara uteslutet.
Sedan fick den europeiska förhandlaren samma fråga, och han sade också att han inte hade hört något om ett undantag för hormonbehandlat kött.
Kan du, Ewa Björling, berätta för mig klart och tydligt vad på livsmedelsområdet och miljöområdet som är uteslutet ur förhandlingarna? Det verkar ju som att toppförhandlarna tycker att allt ligger på bordet vid förhandlingarna om ett frihandelsavtal.