Herr talman! I detta betänkande behandlas en pro-
position med rubriken Ändrad ordning för utdömande
av vite enligt miljöbalken m.m., och man kan konsta-
tera att det är många "m.m." när man tar del av de
fyra följdmotionerna och de 53 motionsyrkandena
från den allmänna motionstiden 2001.
I betänkandet finns det 22 reservationer och elva
särskilda yttranden. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag och föreslår att samtliga motionsyrkanden
avslås.
Miljöbalkskommittén överlämnade vid årsskiftet
2000/2001 ett första delbetänkande Uppföljning av
miljöbalken - vissa lagtekniska frågor. Betänkandet
har remissbehandlats, det har skrivits en proposition
som vi har behandlat i utskottet, och här står vi nu i
dag och debatterar just dessa förslag till ändringar.
I propositionen lämnas förslag om ändringar i
miljöbalken, ändringar som framför allt syftar till att
förenkla och förtydliga balkens processuella bestäm-
melser. Den viktigaste förändringen är att talan om
utdömande av vite fortsättningsvis föreslås ske enligt
bestämmelserna i förvaltningsprocesslagen i stället
för som nu enligt bestämmelserna i rättegångsbalken
om åtal för vilket strängare straff än böter inte är
föreskrivet.
Dessutom föreslås ändringar som framför allt rör
miljödomstolarnas handläggning av ansökningsmål.
Flertalet av dessa ändringar syftar till att förenkla
hanteringen.
Härutöver föreslår regeringen bl.a. en skyldighet
för tillsynsmyndiheter att fortlöpande kontrollera om
beslutade villkor är tillräckliga och att påkalla om-
prövning om myndigheten finner att villkoren måste
ändras eller omprövas. Som en följd av detta föreslås
att kommuner, när de övertagit tillsynen från länssty-
relsen över tillståndspliktig verksamhet, ges rätt att
ansöka om återkallelse av tillstånd eller omprövning
av tillstånd eller villkor.
Motionerna och reservationerna tar upp väsentliga
frågor men handlar till största delen om det som re-
dan finns med i Miljöbalkskommitténs direktiv. Det
vi behandlar i dag är alltså ett delbetänkande av mer
teknisk karaktär. Kommittén ska i ett mer samlat
betänkande senast den 1 juli i år lämna förslag till de
mer omfattande ändringar av lagstiftningen som upp-
draget kan medföra och samtidigt redovisa de dittills
gjorda erfarenheterna av miljöbalkens hänsynsregler.
I ett slutbetänkande senast den 31 december 2003
ska kommittén sedan redovisa en fullständigare bild
av miljöbalken, om den fått genomslag i den praktis-
ka tillämpningen, liksom andra frågor som rör upp-
följningen av de centrala instrumenten i balken.
Miljöbalken utgör en sammanhållen och övergri-
pande lagstiftning för hela miljöområdet. Genom sin
utformning med övergripande mål, allmänna hän-
synsregler och nya övergripande instrument, t.ex.
miljökvalitetsnormer, skapar den större förutsättning-
ar för att lagstiftningen används som ett verktyg som
styr miljöarbetet mot uppsatta miljömål.
Miljöbalken kan tillämpas på all verksamhet och
för åtgärder som inte är av försumbar betydelse för
människors hälsa och miljö. Genom sitt breda
tillämpningsområde ska balken bidra till att beslut
som fattas både av myndigheter och av enskilda
främjar en ekologiskt hållbar samhällsutveckling.
Det är naturligt att ett nytt regelverk av miljöbal-
kens omfattning med ett tillämpningsområde som rör
alla samhällets sektorer ger upphov till nya frågor.
Det märker vi ju här i dag i vårt betänkande men
också i våra kommuner, bland enskilda, i samband
med infrastrukturprojekt, på företag - både stora och
små - ja, i stort sett överallt.
Herr talman! Den snabba samhällsutvecklingen
liksom erfarenheterna av miljöbalkens tillämpning
kommer att medföra att bestämmelser som nu ingår i
miljöbalken måste följas upp och vid behov ändras
och kompletteras. Ytterligare ett starkt motiv för detta
är förändringar som följer av vårt medlemskap i EU.
Det är också på grund av detta som kommittén har
fått tilläggsdirektiv med ett särskilt uppdrag att lämna
förslag till hur ramdirektivet för vatten ska genomfö-
ras i svensk lagstiftning. I tilläggsdirektivet ingår
även att gå igenom vattendomar som kan ha betydelse
för riskerna för översvämningar. Detta direktiv är just
föranlett av aktuella problem i samhället såsom över-
svämningar.
Eftersom tillämpningen av miljöbalken ska följas,
tar det lite tid att se över alla tillämpningsområden
och föreslå ändringar. Det kommer mer framöver,
men inte i just detta betänkande. Det är förklaringen
till de flesta avslagsyrkanden på motionerna. Det är
viktigt att inte föregripa den parlamentariskt samman-
satta utredningen där alla partier är representerade.
Frågorna diskuteras omsorgsfullt utifrån bl.a. under-
lag från olika expertgrupper, företag och intresseor-
ganisationer.
Jag kommer nu att kommentera några av reserva-
tionerna.
När det gäller situationen för de små och medel-
stora företagen, som tagits upp av flera här och även i
reservationer från Moderaterna, Kristdemokraterna
och Centerpartiet, anförs det i direktivet att kommit-
tén ska belysa hur dessa företag påverkas av hänsyns-
reglerna och vid behov föreslå åtgärder för att under-
lätta för företagen att leva upp till miljöbalkens mål.
Vidare har regeringen genom beslut den
20 december 2001 uppdragit åt Naturvårdsverket att
föreslå förenklingar av lagar och förordningar inom
sitt ansvarsområde. Uppdraget ska redovisas senast
den 1 juni i år.
Herr talman! Miljösanktionsavgifter är en hett de-
batterad fråga just nu, bl.a. beroende på de mål som
varit uppe där miljönämnder i några kommuner varit
åtalade för tjänstefel.
I direktiven anförs att tillsynsmyndigheterna ge-
nom miljöbalken får ytterligare ett sanktionsmedel,
nämligen de s.k. miljösanktionsavgifterna. I förord-
ningen om miljösanktionsavgifter föreskriver rege-
ringen att avgifter ska betalas för de överträdelser
som anges i en bilaga till förordningen. Kommittén
ska utvärdera effektiviteten i det nya sanktionssys-
temet och samspelet mellan tillsynsreglerna, sank-
tionsavgifterna och de straffrättsliga reglerna - det
som man i dagligt tal kallar för dubbelbestraffning -
samt föreslå de ändringar av regelverket som kan
behövas. Förslaget från kommittén kommer vid halv-
årsskiftet i år.
Eskil Erlandsson frågade: Vem vågar starta före-
tag? Och han ansåg att regler behöver komma. Jag
kan hålla med om att det behövs förändrade regler,
och jag är säker på att de kommer vid halvårsskiftet.
Att de inte tas fram snabbare beror på att det finns
gränsdragningsproblem när det gäller att fastställa
vad som är ett litet respektive stort företag, vad det är
för saker som verkligen påverkar miljön och inte och,
om man skulle ha förseningsavgifter, om man ska
göra skillnad på om något kommer in för sent eller
om det inte kommer in alls osv. Det är alltså inte så
lätt att bara lägga fram ett konkret och färdigt förslag
från utskottets sida. Därför föreslår utskottet att de
motioner som handlar om miljösanktionsavgifter
avstyrks i avvaktan på att utredningen slutför sitt
arbete i den här delen.
Sedan är det en fråga som kommer upp i alla
miljödebatter, nämligen strandskyddet. Strandskyddet
är ju oerhört viktigt. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag beträffande förtydliganden av strandskydds-
bestämmelserna och undantag från beslut om vat-
tenskyddsområden.
Regeringen uppdrog genom beslut den 26 april
2001 till Naturvårdsverket att kartlägga i vilken ut-
sträckning länsstyrelserna delegerat beslutsbefogen-
heter och tillsynsansvar beträffande strandskyddet till
kommunerna. Uppdraget ska, efter beslut om för-
längning den 24 januari i år, redovisas i april 2002,
och det är ju snart. Utskottet avstyrker mot denna
bakgrund motioner rörande frågor om strandskyddet.
Herr talman! Bestämmelserna i miljöbalken syftar
till att främja en hållbar utveckling som innebär att
nuvarande och kommande generationer tillförsäkras
en hälsosam miljö. En hållbar utveckling som bygger
på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att
människors rätt att förändra och bruka naturen är
förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl.
De grundläggande reglerna i miljöbalken är till-
lämpliga på i princip all mänsklig aktivitet som kan
skada miljön, så det är klart att det är många som
berörs av lagstiftningen. Det är därför viktigt att över-
synen görs på ett bra sätt och att alla delar i direktivet
tas upp ordentligt. Detta tar dock lite tid. Därför får vi
återkomma i frågan vid flera tillfällen framöver.