Fru talman! Jag yrkar först bifall till reservation
17. Substansen i den proposition, 2001/02:65, som
ligger till grund för detta betänkande är förslaget att
talan om utdömande av vite fortsättningsvis ska ske
enligt bestämmelserna i förvaltningsprocesslagen i
stället för som nu enligt bestämmelserna i rättegångs-
balken när det gäller vite enligt miljöbalken. Försla-
get överensstämmer med Miljöbalkskommitténs för-
slag.
Att vitesmål handläggs enligt förvaltningspro-
cesslagen medför att förfarandet kan vara skriftligt.
Det resulterar, som vi förstår, i snabbare handlägg-
ning till lägre kostnad. Och det tycker vi kristdemo-
krater är bra.
Inte heller Lagrådet invänder mot en förenklad
handläggning av vitesmål. Däremot har Lagrådet
invändningar mot den metod som regeringen väljer.
Lagrådet menar att frågan om förenklad handläggning
av vitesmål inte bara bör isoleras till ett lagområde
utan bör gälla allmänt på rättsområden där frågor om
utdömande av viten anförtrotts allmän domstol. Lag-
rådet menar att lösning inte bör sökas separat för
Miljöbalkens del utan att en samlad lösning bör sökas
för olika rättsområden. Bedömningsunderlaget blir då
bredare.
Regeringens förslag innebär också enligt Lagrådet
att prejudicerande avgöranden av frågor om hur för-
valtningsprocesslagens procedurregler ska tillämpas
kan komma att avgöras av såväl Regeringsrätten som
Högsta domstolen. Regeringen löser det med att an-
passa sitt förslag så att endast miljödomstolarna och
Miljöverdomstolen ska tillämpa förvaltningsprocess-
lagens bestämmelser i nu aktuella mål. Regeringen
menar att miljödomstolarna redan i dag tillämpar
förvaltningsprocesslagens bestämmelser i överklaga-
de mål och ärenden och att detta hittills inte inneburit
några påtagliga hinder för en effektiv rättsordning.
Vi kristdemokrater har svårt att överblicka följ-
derna av förslaget. Vi tycker att det är olyckligt om
revideringen av miljöbalken börjar med en dålig
ändring som kanske snart ger nytt revisionsbehov.
Men vi motsätter oss inte att handläggningen görs
enklare.
Om miljödomstolen ogillar eller avvisar en fram-
ställan från myndighet eller kommun om utdömande
av vite har motparten i dag rätt till ersättning av all-
männa medel för bl.a. sina ombudskostnader om
kostnaderna varit skäligen motiverade för att denne
skulle kunna ta till vara sin rätt.
Förvaltningsprocesslagen, liksom viteslagen, in-
nehåller inte någon bestämmelse om rättegångskost-
nader. Regeringen menar t.o.m. att det inte framstår
som motiverat att den enskilde i mål av denna karak-
tär ska kunna få sina rättegångskostnader ersatta av
det allmänna utan att själv riskera ansvar för motpar-
tens kostnad. Regeringen menar också att den enskil-
de kan tåla den kostnaden, eftersom handläggning
utan huvudförhandling är billigare än vid nuvarande
ordning.
Vi anser att detta betydligt försvagar den enskil-
des rättsställning vid vitesmål. Sådana mål kan ofta
vara komplicerade och gälla stora belopp, även utan
huvudförhandling. Målen kan också innehålla princi-
piella frågor. Det kan vara svårt för den enskilde att
utan sakkunnigt biträde lägga fram sin sak. Den ut-
redningsskyldighet som enligt förvaltningsprocessla-
gen åligger den dömande instansen uppväger inte
alltid detta behov.
Vi kristdemokrater anser bestämt att den enskilde
även fortsättningsvis måste ha en rätt att erhålla er-
sättning av allmänna medel för rättegångskostnader
genom en uttrycklig bestämmelse i miljöbalken om
en sådan rätt. Det är direkt anstötligt att den enskilde
ska behöva betala för att hävda sin rätt när myndig-
hetens begäran om utdömande av vite inte gillas.
Vi är också besvikna över att propositionen inte
på någon punkt belyser allmänhetens situation. Alla
kan vi faktiskt plötsligt befinna oss i en situation där
vi inte känner till att miljö- och hälsoskyddsnämnden
ska underrättas eller att tillstånd behövs för en åtgärd
eller en verksamhet.
När den nuvarande Miljöbalkskommittén tillsattes
gav direktiven oss uppfattningen att kommittén inom
ett år skulle presentera förslag till nödiga ändringar.
Vi tänkte oss förslag om de mest omtalade negativa
effekterna av miljöbalken. Men kommittén insåg väl
omgående omfattningen av sitt uppdrag och fann den
här ordningen förnuftig, att man först kommer med
en liten ändring och att man ska komma med en stör-
re ändring om ett år. Och om ytterligare ett år kanske
det kommer ett förslag med ett slutligt ställningsta-
gande.
Kristdemokraterna kritiserade att arbetet med
miljöbalken forcerades så att miljöbalken inte blev
tillräckligt genomarbetad. Bristerna visade sig omgå-
ende när miljöbalken trädde i kraft. Lagstiftning sak-
nades ju inte innan. Redan innan det första miljöbalk-
såret gått till ända tillsattes Miljöbalkskommittén för
översyn av miljöbalken.
Vi förväntar oss att man i det fortsatta arbetet tar
hänsyn till situationen för småföretagare. Proceduren
vid tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskriv-
ningar har blivit så invecklad att det kan vara omöj-
ligt för ett mindre företag att klara det på egen hand.
Externa konsulter måste anlitas i allt högre grad,
vilket dessutom i sin tur minskar företagens delaktig-
het i miljöarbetet. Det minskar också insikten i miljö-
frågor för den sökande parten. Just insikten är grund-
läggande för ett miljöriktigt beteende. Och det måste
ju vara miljöbalkens yttersta avsikt.
Över huvud taget bör andan vara att det råder di-
alog mellan myndigheterna och medborgarna. Sank-
tion ska föregås av dialog med den det gäller.
Det övergripande måste vara förståelse för miljö-
balken och därmed acceptans och miljöriktigt beteen-
de.
Gränserna mellan tillstånds- och anmälnings-
pliktiga verksamheter har ändrats. På grund av okun-
skap kan många företagare, och även privatpersoner,
få betala miljösanktionsavgifter - ofta av betydande
storlek för den drabbade. Utöver det ska de också
åtalsanmälas för miljöbrott, trots att brott mot miljön
helt klart inte har inträffat. Därför har en del mil-
jönämnder inte gjort någon anmälan, varpå ledamö-
terna i sin tur åtalats, bl.a. i Enköping. Enköpingsle-
damöterna försvarades av en känd miljöjurist som
vann målet, så de blev frikända.
Att just denne jurist vann detta måste med andra
ord vara en fingervisning om att miljöbalken har
konstruktionsbrister. Den här juristen har jagat verk-
liga miljöbovar och också vunnit sådana mål. Rege-
ringen har redan i något sammanhang haft medarbeta-
ren till denne jurist som rådgivare. Det tycker jag att
regeringen kan fortsätta med.
Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 17.