Fru talman! Det var ju ett klarläggande: Jan Lindholm säger inte nej till att avveckla monopolet. Det var ett bra uttalande. Då är frågan hur vi kommer dithän att vi får den frågan prövad.
I reservation 1, som Jan Lindholm yrkade avslag på, har vi sagt: Låt oss i ett gemensamt utskott här i riksdagen göra en analys av vad som har hänt under den sista tiden och hur vi kan uppfylla de krav man har rätt att ställa på en fungerande läkemedelshantering. Låt oss göra detta arbete parlamentariskt. Det är vad reservation 1 innehåller.
Mot detta står propositionen och Jan Lindholm. Ni säger: Nej, vi ska tillsätta en enmansutredare som i första hand ska titta på nikotinläkemedel. Det är svaret på de krav som vi ställer. Vi tycker att det är ynkligt. Vi tycker att det är bristande respekt för att ha en öppenhet i diskussionen. Det är de slutna rummens politik som Jan Lindholm förordar. Det tycker vi är väldigt tråkigt.
Men låt oss svänga på det. Låt oss få ett bifall till reservation 1. Låt oss sätta oss ned förutsättningslöst. Låt oss titta på möjligheterna. Låt oss lyssna på vad Jan Lindholm nu har sagt, nämligen att han inte säger nej till att pröva monopolets vara eller icke vara.
När det sedan gäller vad utbudet ska innehålla är vi helt överens. Självklart är det Jan Lindholms, mitt och övriga medborgares behov som ska fälla avgörandet. Dit ska vi komma när det gäller de avtal som vi ser framför oss att staten måste träffa med enskilda apotek och butiker. Den enskilda människans behov i centrum - det var ju det jag sade från början.