Fru talman! Låt mig börja med att yrka bifall till reservation nr 1 och 2. Jag står självfallet också bakom övriga reservationer där Centerpartiet förekommer.
Läkemedel är en viktig del av vård och behandling. Läkemedel ska användas på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Människan ska vara i centrum. Service och säkerhet ska gälla. En fullgod service, oavsett var i landet man bor, är vad vi ska eftersträva.
Apoteket AB gör, utifrån sina förutsättningar, ett bra arbete. Vi är dock många som anser att Apoteksmonopolet överlevt sig självt och bör avvecklas. När nu även EU-medlemskapet sätter press på monopolet är det enligt min bedömning bara en tidsfråga innan monopolet faller. Med en ny alliansregering efter valet påskyndas den avvecklingen.
De starkaste argumenten för en avreglering är att konkurrens på sikt sannolikt leder till lägre priser och större effektivitet vilket gagnar kunderna, det vill säga privatpersoner och landsting. Om detaljhandeln fick ökade möjligheter att saluföra läkemedel skulle det medföra en ökad tillgänglighet, det är min tro, både genom fler försäljningsställen och genom bättre öppettider. Om vi ser på vår omvärld kan vi ta ett exempel, som jag tagit del av. Vi kan jämföra Frankrike, som har 4 000 invånare per försäljningsställe, med Sverige, som har ca 10 000 invånare per försäljningsställe.
Centerpartiet och övriga allianspartier har i en gemensam motion föreslagit tillsättande av ett särskilt utskott för att analysera rättsläget och bereda och utarbeta regelverk för en permanent omreglering. Vårt förslag innebär en parlamentarisk insyn i processen. Detta intresserar tyvärr inte utskottsmajoriteten, som känner sig nöjd med att regeringens särskilda utredare, som ska se över detaljhandeln med nikotinläkemedel, är alternativet. För att uttrycka mig försiktigt, fru talman, har vi skilda ambitioner när vi talar om att bereda och ge möjligheter till en parlamentarisk insyn och medverkan när det gäller framtida läkemedelshantering.
Av reservation nr 2 framgår vår mening, nämligen att det bör bli möjligt för alla dem som får tillstånd av Läkemedelsverket att sälja receptbelagda och receptfria läkemedel. Vi ser framför oss att det statliga monopolet då ersätts med licensierade butiker och apotek som får sälja receptfria respektive receptbelagda läkemedel. Härigenom uppnås en ökad mångfald, tillgängligheten förbättras och vår bedömning är att vi på sikt kan sänka priserna ytterligare. Handeln med receptbelagda läkemedel förutsätter personlig expediering av farmaceutiskt utbildad personal.
Våra utgångspunkter i den här delen är att konkurrensen, utöver andra åtgärder som har påbörjats, ytterligare ska sänka priset, att tillgängligheten ska förbättras och att patientsäkerheten aldrig får ifrågasättas. Det handlar om högt ställda krav, farmaceutisk kompetens, informationssystem, tillsyn och kontroll. Det handlar om att verksamheten ska vara en del av vården där sjukvårdshuvudmannen har huvudansvaret men också har möjligheter att avtala sig till att läkemedelsverksamheten fungerar. Det handlar om att hälsokommunikationen, som är en jätteviktig del inte minst i det förebyggande arbetet, på uppdrag av sjukvårdshuvudmannen väl kan utvecklas i den form som vi förordar och att vi sammantaget ska ha en utgångspunkt om en god läkemedelsanvändning generellt sett.
Fru talman! Centerpartiet förekommer i flera reservationer i betänkandet, och jag skulle vilja omnämna några. Det gäller bland annat reservation nr 7 som handlar om att bilda en fond för fortbildning. Det är idéer hämtade från enskilda stater i USA. Vi vet, både från hälso- och sjukvårdens sida och, kanske än mer aktuellt, från tandvårdens sida, hur viktigt det är att vi har en obunden fortbildning. Att det är sjukvårdhuvudmännens uppgift är helt klart. Att en del sjukvårdshuvudmän har skärpt till sig och förbättrat fortbildningsinsatserna är också klart, men fortfarande finns det mer att göra för att se till att obundenheten verkligen blir det som gäller. Vår idé är en fond som läkemedelsindustrin får anslå medel till.
I reservation nr 12 tar vi upp speciella grupper - äldre, barn, kvinnor - där både jämställdhetsarbete och andra motiv gör gällande att vi måste jobba vidare för att se till att alla omfattas av den verksamhet som vi i dag debatterar.
Slutligen, fru talman, gäller det reservation 13. Den handlar om läkemedels miljöpåverkan. Tidigare talare har redan nämnt att det är ett område där det har gjorts insatser. Det planeras insatser. Men det går för sakta. Vi vill från Centerpartiets sida genom den här reservationen markera hur viktigt det är med ett åtgärdsprogram för läkemedel ur miljösynpunkt.