Fru talman! I skatteutskottets betänkande nr 12
behandlas de skattefrågor som blir aktuella med an-
ledning av att aktiebolag ska kunna förvärva sina
egna aktier. Om själva grundprincipen för beskatt-
ningen finns det inte så mycket att kommentera. Den
aktieägare som har sålt sina aktier till bolaget be-
handlas på samma sätt som om han sålt aktierna på
marknaden - reavinstbeskattning således.
Detta, fru talman, skulle i och för sig kunna vara
utgångspunkten för ett anförande om den skadliga
beskattningen av kapital i Sverige. Skatten på aktie-
ägandet är dubbelt så hög som i övriga EU. Realisa-
tionsvinstbeskattning, dubbelbeskattning av bolags-
vinster och förmögenhetsskatt är skatter som hindrar
Sveriges ekonomiska tillväxt. Om detta är flertalet
ekonomer helt överens, men riksdagsmajoriteten
förnekar sambanden mellan tillväxt och skatt på till-
växtskapande. Med påståenden om rättvisa och rättvis
fördelning viftar man bort oppositionens argument.
Därför, fru talman, ska jag i dag betrakta betänkandet
SkU12 enbart ur rättvisesynvinkel och koncentrera
mitt anförande just på rättvisan.
Enligt betänkandet ska, som jag inledningsvis be-
rörde, en överlåtelse av en aktie till aktiebolaget be-
traktas som en avyttring och utlösa reavinstbeskatt-
ning.
Men, fru talman, detta gäller inte om aktien är en
s.k. kvalificerad aktie. Vad är då en kvalificerad ak-
tie? Jo, det är en förskönande omskrivning av en aktie
som ägs av delägare i fåmansbolag om dessa dess-
utom är aktiva i bolaget. För denna kategori företag
gäller en femårig karenstid efter det att aktien blivit
marknadsnoterad, och då gäller inte reglerna för rea-
vinstbeskattning, utan vinsten ska i stället beskattas
som utdelning.
Dessutom ska särbestämmelserna för fåmansbolag
tillämpas. Detta innebär att utdelning på aktier i ett
fåmansbolag beskattas för aktiva delägare eller när-
stående till de personerna i inkomstslaget tjänst till
den del utdelningen överstiger vad som anses utgöra
"normal utdelning".
Det här är komplicerade regler. Man kan kort
sammanfattat säga att utdelningen sönderfaller i tre
delar, nämligen en skattefri utdelning, en kapitalbe-
skattad utdelning och återstoden beskattas som in-
komst av tjänst. Det är krångligt i överkant. Så denna
regel ska fortsättningsvis gälla även i de fall när ak-
tiebolag köper sina egna aktier. Inga vackra ord om
småföretagarnas betydelse kan dölja verkligheten,
fåmansföretagarna motarbetas i Sverige. Och, fru
talman, kan detta anses vara rättvist?
Vi anser att de diskriminerande och orättvisa reg-
lerna avskaffas och att det hade varit bra om vi i detta
specialfall kunnat börja förändringsprocessen. Vi
anser att fåmansbolagsdelägare ska beskattas på
samma sätt som andra aktieägare vid bolags återköp
av aktier och att samtliga fåmansbolagsregler avskaf-
fas före årets slut.
Fru talman! När det gäller hanteringen av aktie-
ägare med bosättning utanför landets gränser finns
också en upprörande och svårförståelig bestämmelse.
I den promemoria som ligger till grund för regering-
ens proposition föreslogs att kupongskatt inte skulle
tas ut. Regeringen har gått ifrån detta, och betänkan-
det utmynnar i ett godkännande av regeringens linje.
Om riksdagen i dag så beslutar, kommer aktieägare
bosatta utanför landet att tvingas betala skatt på ut-
delning vid försäljning av aktier till följd av riktade
erbjudanden.
Vad innebär då detta? Jo, hela köpeskillingen för
aktien utan avdrag för anskaffningskostnaden be-
skattas med en kupongskatt! Om en aktieägare alltså
har förvärvat en aktie för 100 kr, och värdet är oför-
ändrat när aktiebolaget gör ett riktat erbjudande, be-
lastas ägaren med 30 kr i skatt. Säljer han aktien på
börsen får han tillbaka sina pengar, och ingen skatt
tas ut. Regeringen är medveten om detta förhållande.
I propositionen står det så här: "Det kan i och för
sig antas att en sådan reglering skulle medföra att
återköp genom riktade erbjudanden i praktiken inte
kommer att vara ett alternativ för aktiebolaget i de
fall det finns aktieägare i bolaget som är hemmahö-
rande i utlandet. Skattereglerna kommer då att få en
icke avsedd effekt. Emellertid anser regeringen att det
förhållandet inte utgör någon övertygande omstän-
dighet för att avstå en beskattningsrätt. Av fiskala
skäl bör kupongskatt tas ut i de situationer det är
praktiskt möjligt. Av den anledningen bör kupongs-
katt tas ut i de fall återköp sker genom ett förvärvser-
bjudande riktat till samtliga aktieägare eller samtliga
ägare till aktier av ett visst slag. Vid återköp som sker
på börs eller annan marknadsplats är det av ovan
redovisade skäl däremot inte möjligt."
Varför då krångla till livet när man kan sälja det
här på börs eller annan marknadsplats och undgå
skatten?
Men det räcker inte med detta, fru talman. Om
man studerar EG-fördraget kap. 4 finner man där
reglerna för kapital och betalningar. Huvudregeln i
kap. 4 är att nationella restriktioner mot kapitalrörel-
ser och betalningar mellan medlemsstaterna är för-
bjudna enligt artikel 56. I artikel 58 kompletteras
bestämmelserna i artikel 56 med att medlemsstaterna
kan "tillämpa sådana bestämmelser i sin skattelag-
stiftning som skiljer mellan skattebetalare som har
olika bostadsort eller som har investerat sitt kapital på
olika ort". Det låter bra ur regeringens synvinkel.
Men det står också: "De åtgärder och förfaranden
som avses i punkterna 1 och 2 får inte utgöra ett me-
del för godtycklig diskriminering eller en förtäckt
begränsning av den fria rörligheten för kapital och
betalningar enligt artikel 56."
Det finns inte vare sig i propositionen eller i be-
tänkandet någon diskussion om hur EG-rätten ska
tolkas när det gäller diskrimineringen av utlandsbo-
ende aktieägare. Som alla vet bedöms möjligheterna
för medlemsstaterna att inrätta handelshinder under
hänvisning till undantagsbestämmelserna mycket
restriktivt i EG-rätten. Medlemsstaterna måste kunna
visa objektiva skäl för att undantag ska tillåtas. Ob-
jektiva skäl ska dessutom tolkas restriktivt och ur EG-
perspektiv, inte ur medlemsstaternas nationella per-
spektiv.
Fru talman! Ett minimikrav på regeringens propo-
sition och utskottets betänkande är att man skulle ha
visat hur man kommit fram till att de föreslagna be-
stämmelserna är förenliga med EG-rätten.
Fru talman! Vi ska alltså besluta om en lag som
ingen kommer att tillämpa, därför att den är konfis-
katorisk och att det finns ett fullgott, helt lagligt alter-
nativ som inte har några skatteeffekter alls. Fiskala
skäl åberopas. 30 % skatt på 0 kr är inte mer än 0 %
på 10 miljoner kronor. Dessutom är det svårt att för-
stå hur man kan betrakta hela köpeskillingen som
utdelning utan att ta hänsyn till vad som erlagts för
aktien. Tycker Bengt Niska att detta är rättvist? Det
finns starka skäl att anse bestämmelsen om kupongs-
katt på hela köpeskillingen som stridande mot både
fördragstexten och andan i Romfördraget.
Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 1.
Jag har tre frågor som jag skulle vilja ställa till
Bengt Niska.
För det första: Anser Bengt Niska att bestämmel-
serna i det nu liggande förslaget gynnar fåmansbola-
gen och underlättar utvecklingen av dessa bolag och
deras ägare?
För det andra: Varför ska man frångå grundprin-
cipen att utländska försäljningar av aktier är föremål
för reavinstberäkning och ersätta denna med ku-
pongskatt på hela köpeskillingen? Är inte detta en
diskriminering av utländska ägare och svenska ägare
bosatta utomlands?
Och slutligen för det tredje: På vilket sätt har be-
stämmelserna i EG-rätten beaktats, och anser Bengt
Niska att möjligheten att få in några skattekronor
extra är ett så starkt bärande skäl som EG-rätten krä-
ver för ett undantag från huvudprincipen?