Herr talman! Det visar att förvirringen ökar, om än
på ett högre plan.
Det som jag tänker ta upp nu visar att regeringen
gör i stort sett vad som helst i sin iver att under
denna vecka driva fram beslut om systemskiften.
Det verkar som om man har tappat all sans, vett och
förnuft.
Posten skall nämligen bli bolag -- till vilket pris som
helst. När Ny demokrati utövade press på
regeringen fick vi i förra veckan vid sittande bord i
trafikutskottet besked om att den borgerliga sidan
inte var beslutskompetent. Frågan om moms på
porto var föremål för förhandling mellan
finansministern och Ny demokratis partiledare.
Frågan fick bordläggas till dess att fru Wibble och
herr Wachtmeister hade kommit överens i
postfrågan, liksom de kom överens i en rad andra
systemskiftesfrågor i förra veckan -- de som nu finns
på kammarens bord denna vecka.
Det som de kommit överens om var att momsen på
portot inte skulle ligga på den nivå som är den
normala i Sverige utan på samma nivå som för
personbefordran, dvs. t.ex. resor med buss och tåg.
Problemet är bara att om riksdagen fattar beslut om
en momssats för porto på 12 %, har Sveriges
riksdag fattat ett beslut som med största
sannolikhet måste rivas upp samma dag som
Sverige blir medlem i EU.
Det är nämligen så att i EU:s regler om
mervärdesskatter, det s.k. sjätte
mervärdesskattedirektivet, finns bestämmelser om
att medlemsstaterna från den 1 januari 1993 skall
använda en normalmomssats på minst 15 %. Det
finns också möjlighet att ha lägre moms på ett antal
varor och tjänster som anses ''livsnödvändiga''.
Dessa är noggrant listade, och dit hör t.ex.
personbefordran, eller uttryckt på vanlig svenska:
biljetter på tåg och bussar. Men det som inte finns
på listan är porto på brev.
Men, säger vän av ordning: I vissa länder går det
att momsbefria brevporton. Jo, det kan man också.
Men det är bara om postverken drivs som verk eller
myndigheter. Här handlar det om att göra Posten
till ett aktiebolag.
Vad jag vet har inte regeringen tänkt begära något
undantag i medlemskapsförhandlingarna med EU
för portomoms. Det vore intressant att få höra om
det skall kastas in ytterligare ett förhandlingskrav
nu i förhandlingarnas slutskede.
Dessa saker hade kunnat klaras ut om
skatteutskottet hunnit bereda ärendet så som
brukligt är före beslut. Men, se den tiden fanns inte
eftersom Wibble och Wachtmeister förhandlade så
sent som för en vecka sedan.
Herr talman! Med den här något långa förklaringen
vill jag visa att den obefintliga beredningen i
utskottet, som Wibbles och Wachtmeisters
uppgörelse ledde till, gör att vi här i dag på
kammarens bord har ett förslag som inte bara är
allmänt dåligt underbyggt utan rent
kontraproduktivt i förhållande till vår omvärld.
Till yttermera visso har vi i dag till riksdagen fått en
proposition om en ny mervärdesskattelag som skall
gälla från den 1 juli 1994. Av sammanfattningen i
propositionen framgår att ett av skälen till att denna
proposition har lagts fram är att förslaget innebär
ett väsentligt närmande till den ordning som råder
inom EG. Här läggs en proposition fram som
handlar om att vi i Sverige skall anpassa vår
momslagstiftning till den som finns inom EG/EU.
Samtidigt skall vi fatta ett helt motsägelsefullt
beslut. Man kan fråga sig om statsråden i de olika
departementen vet vad de håller på med eftersom
de tydligen kommer fram till så helt olika slutsatser.
Herr talman! Vi Socialdemokrater tycker inte att
propositionen om postlag och förslaget att göra
bolag av Posten är bra. Men vi har naturligtvis
respekt för att en utskottsmajoritet har en annan
uppfattning. Däremot har vi väldigt svårt att
acceptera att ett helt oberett förslag skall klubbas
igenom. Det är ett förslag där det finns många
frågetecken att räta ut vad gäller konsekvenser för
medlemskapsförhandlingarna med EU,
konsekvenser för en långsiktig portopolitik och
konsekvenser för statsbudgeten på sikt. Detta, herr
talman, bara för att Postens bolagisering skall ingå
i regeringens systemskiftesvecka. Vi tycker att det
räcker nu med hafs och slafs och oskickligt
hanterande av viktiga politiska frågor. Det är inte
värdigt vår riksdag att bli behandlad på det här
manipulativa sättet.
Herr talman! Jag kommer att yrka återremiss på
trafikutskottets betänkande nr 9.
Som jag sade inledningsvis har vi socialdemokrater
en mängd invändningar mot förslaget att göra bolag
av Posten och den postlag som också föreslås.
Med den arbetsordning som nu ligger för
kammaren -- jag ifrågasätter naturligtvis inte den
eftersom jag har stor respekt för talmannens
oväld -- måste jag redovisa några av de
invändningar som vi tycker är viktigast.
Det hävdas ofta både från borgerliga politiker och
från Postens ledning att det var vi socialdemokrater
som satte i gång arbetet med att göra aktiebolag av
Posten. Det är en myt. Sanningen är att vad den
socialdemokratiska regeringen gjorde efter många
påtryckningar från bl.a. postledningen var att
tillsätta en utredning för att undersöka för- och
nackdelar med att ha Posten som aktiebolag
respektive affärsverk. Denna utredning hann s-
regeringen dock aldrig ta ställning till innan det blev
en borgerlig regering.
Den borgerliga regeringen kort och gott bestämde
att bolag skulle det vara, utan att bry sig om
konsekvenserna vare sig på kort eller lång sikt eller
konsekvenserna för stad och land, för
privatpersoner eller småföretagare. Något
remissförfarande av rapporten Postens
konkurrensförutsättningar var det naturligtvis
aldrig fråga om.
Hela hanteringen av Posten de senaste två åren har
präglats av ideologiska målsättningar och inte ett
dugg av analyser och ett sakligt prövande av de
speciella förutsättningar som Postverket faktiskt
lever under i ett glest befolkat och utsträckt land
som Sverige.
Det är inte en ohämmad marknadsliberalism som
klarat av att försörja vårt land med viktig
infrastruktur, det må gälla posten,
telekommunikationerna, SJ eller Vattenfall.
Marknaden behöver staket runt omkring sig för att
fungera till alla människors fromma, och det gäller
särskilt på områden som är så basala som post och
tele.
Med det vill jag ha sagt att det inte nödvändigtvis
behöver vara fel att bedriva den här typen av
infrastrukturell verksamhet i aktiebolagsform, men
skall man ändra en verksamhetsform skall det göras
för att man skall få en bättre organisation. Och det
har man sannerligen inte kunnat leda i bevis genom
det här förslaget.
Regeringsföreträdarna -- var är förresten
kommunikationsministern i dag när vi skall ta
ställning till det systemskiftesförslag som måste
vara det absolut viktigaste under hans tid som
kommunikationsminister? -- brukar hävda att det
är väldigt bra att vi nu får en postlag som reglerar
hur postservicen skall fungera i vårt land.
Om detta vill jag säga: Postlagen behövs inte i
första hand för bolagsbildningen, utan för att
reglera villkoren när man tagit bort
brevmonopolet. Och det är den första skandalen i
den här histoien; dvs. när riksdagsmajoriteten för
ungefär ett år sen utan vidare plockade bort
postmonopolet. Postmonopolet hade till syfte att
garantera lika service överallt i hela Sverige.
Varför gjorde man detta, trots att riksdagen bara
ett halvår tidigare i enighet sagt att det var viktigt
att genomföra alla förändringar i en helhet?
Postmonopolet försvann därför att City Mail skulle
slippa granskas av åklagaren. Så var det. Det har
fått till följd att vi levt laglöst under ett helt år på
postområdet. Hafs och slafs även här.
Att återinföra postmonopolet är ingen lösning i
dag. Vi socialdemokrater menar att man måste
utreda en modern form av koncessionslagstiftning
så att alla som vill in på postmarknaden skall vara
med och dela på bördorna för de delar av landet,
eller för den del av en region i en tätort, där
inkomsterna inte motsvarar utgifterna. Ett brev
kostar allt från 1 kr att distribuera till 100 kr
beroende på vart man skickar det. Vi är
förhoppningsvis överens om att fortsätta med
enhetsporto.
Postlagen skall garantera en grundläggande
postservice, men den är luddigt formulerad. Det
finns ingenting i den som ger oss som allmänhetens
företrädare någon makt och myndighet att
egentligen ställa krav på exempelvis
glesbygdsservice om vi inte tycker att målen
uppfylls. Det behövs inte ens ett tillstånd för att
bedriva postverksamhet i landet. Det kan numera
vem som helst göra.
De närmaste tre åren garanteras glesbygdsservicen,
men vad händer sedan? Kommer Posten AB att
komma med krav på dubbelt så stora statliga eller
kommunala bidrag för att klara glesbygdsservicen?
Frågan är ganska berättigad. Det ligger
underförstått i hela upplägget att uppgörelsen bara
gäller i tre år.
Herr talman! Den turbulens som Posten varit inne i
under en längre period har naturligtvis varit oerhört
pressande för personalen. För detta kan givetvis
Postens ledning klandras. Den har med förlov sagt
inte alltid uppträtt som ett under av smidighet. I sin
iver att tillfredsställa regeringens alla intentioner
om nyliberalt företagande har man ibland gått väl
långt. Men kritiken skall i första hand riktas mot
regeringen och dess Kommunikationsdepartement
som inte lyckats, eller inte velat, hålla samman den
politiska styrningen. Följden har blivit att personal
på alla nivåer har känt en stor osäkerhet om vad
som gäller i framtiden. Brevbärare förväntas bilda
eget bolag i Eskilstuna. Det är bara ett exempel på
vad som kommit fram de senaste veckorna.
Det bristande intresset för samhällelig, öppen och
demokratisk styrning kommer också fram i
regeringens propostion vad gäller redovisningen av
den årliga verksamheten. Här har
utskottsmajoriteten fått ge regeringen en
reprimand i form av ett tillkännagivande om att vi
skall ha någonting bättre än en eller ett par rader
om Posten i den allmänna årliga redovisningen om
statliga företag.
Vi vill att Posten i framtiden skall kunna fungera
utan alltför stora statssubventioner. Då måste också
Postgirot bidra med intäkter. Postgirot i Sverige är
världens mest effektiva betalningssystem, och det
är naturligt att flera utanförstående aktörer kastar
lystna blickar på det.
För att Postgirot skall ha en rimlig chans att klara
sig bra på betalningsförmedlingens område måste
det också få tillgång till de lönekonton som de
privata affärsbankerna förfogar över. Detta
villkorades när vi i tidigare riksdagsbeslut
behandlade frågan om att ta bort ensamrätten för
Postgirot att handha de statliga betalningarna. Nu
sopar man undan de statliga betalningarna utan att
någon uppgörelse finns med affärsbankerna om
lönekontona. Tala om ensidig
marknadsliberalisering!
Detta vore inget att förvåna sig över om det bara
var Moderata samlingspartiet och kds som stod
bakom betänkandet. Vi har mycket klart fått se att
de två partierna har en blind tro på marknaden som
alla goda gåvors givare. Men att Centern och delvis
Folkpartiet med sitt regionala och sociala ansvar
kan gå fram med den här propositionen är mycket
smärtsamt att se.
Jag förmodar att majoritetens företrädare Elving
Andersson kommer att ge några både rimliga och
trovärdiga förklaringar. Det kommer att behövas.
Centerns trovärdighet i den här frågan är just nu
ganska långt under noll.
Herr talman! Jag yrkar återremiss på
trafikutskottets betänkande nr 9.
(Applåder)