Herr talman! Jag skulle vilja ställa en fråga till Malin Löfsjögård. Den handlar om frånvaron av statistik och analys från Vägverket och från majoriteten. Ingenstans nämner man hur trafiksäkerheten ser ut för det kollektiva resandet.
Malin började med att redovisa hur många som kör onyktra eller drogpåverkade och hur många bilister och motorcyklister som hade dött och så vidare. Om man summerar siffrorna på s. 14-15 kan man konstatera att det inte blir speciellt många som kan ha omkommit i det kollektiva resandet. Man får räkna bort bilister, bilpassagerare, mopedister, motorcyklister, gående och så vidare. Jag tolkar detta som att det kollektiva resandet är förhållandevis säkert.
Då skulle man önska att det fanns en politik som gick ut på att av klimatskäl och av trafiksäkerhetsskäl se till att få en omfördelning av resandet så att allt fler människor kan och vill välja det kollektiva resandet. Jag skulle vilja veta hur Malin Löfsjögård ser på den problematiken.
På s. 15 kan vi konstatera att trafikarbetet har ökat från 67 000 miljoner fordonskilometer 1998 till 78 000 miljoner fordonskilometer 2007. Tyvärr ser vi en trend att privatbilismen ligger på en fortsatt hög nivå. Kollektivresandet ligger fortfarande på en alltför låg nivå. Delar Malin uppfattningen att om vi kunde få en större andel kollektivt resande skulle det automatiskt innebära en högre trafiksäkerhet? Det kan man nämligen läsa ut av statistiken.