Herr talman! Det låter ju positivt. Men tyvärr tycker jag inte att den inriktningen märks i betänkandet. I utskottsmajoritetens text finns det inget om det, och det finns inte heller något om det när vi pratar om kollektivtrafikfrågor i allmänhet.
I Vägverkets etappmål till 2020 är man inne på en massa saker som i och för sig är jätteviktiga - nyktra förare, att det inte ska vara trötta förare och så vidare - men ingenstans står det något om att vi måste minska transportarbetet med personbil för att komma till rätta med klimatfrågan eller med trafiksäkerhetsfrågorna. Man verkar utgå från att man ska ha samma utveckling som vi alltid har haft, och sedan ska man sätta in olika tekniska åtgärder för att se till att man orkar hålla sig vaken, att man inte är onykter och så vidare.
Från vår sida vill vi i det här sammanhanget ändå påpeka vikten av att om vi kan få fler människor att resa kollektivt kommer det att ha en positiv effekt. Då skorrar det lite falskt när Malin Löfsjögård säger att de också tycker att det vore bra. Då ska man väl inte ha den inriktning på investeringssidan som man har, alltså att man satsar mer på väg än på järnväg?