Herr talman! När vi nu i dag återigen diskuterar
FN och dess framtida roll är det viktigt att komma
ihåg att FN har spelat en huvudroll när det gäller att
återställa freden eller skapa fredliga lösningar i t.ex.
konflikterna i Moçambique, El Salvador, Haiti och
Kambodja. Sedan grundandet 1945 har FN lyckats
med att förhandla fram fredliga lösningar på 145
lokala och regionala konflikter och gjort det möjligt
för innevånarna i 45 länder att delta i fria val. FN har
också genom olika biståndsinsatser bidragit till att
miljontals människor har räddats från att svälta ihjäl.
FN:s barnfond, Unicef, och Världshälsoorganisatio-
nen, WHO, har genom sina omfattande vaccinations-
program bidragit till att 3 miljoner barn om året kun-
nat räddas till livet.
FN har också bidragit till att stadfästa vikten av
respekt för mänskliga rättigheter och spelat en nyckel-
roll för att ge ett åttiotal länder självständighet. Detta
glöms ibland bort i den allmänna debatten när kraven
på organisationens reformering förs fram.
I den skrivelse som ligger till grund för utrikesut-
skottets betänkande redogör regeringen för sin syn på
FN och vad den vill göra för att stärka FN samt för
förutsättningarna för globalt samarbete inför 2000-
talet. Vi moderater kan instämma i en del av dessa
markeringar, men vi hade gärna sett en högre grad av
precision och prioritering när det gäller FN och FN-
systemets huvuduppgifter.
Vi anser att FN nu bör koncentrera sig på sina fyra
huvuduppgifter.
Den första och för framtiden avgörande uppgiften
är säkerhetsrådets roll och förmåga att upprätthålla
internationell fred och säkerhet. Här behövs det en
kraftfullt förbättrad ledningsförmåga, både när det
gäller de humanitära insatserna och när det gäller de
fredsbevarande operationerna. Det behövs också stör-
re resurser för att möta de framtida kraven på sådana
insatser. Därför är det nödvändigt att med kraft betona
vikten av att medlemsländerna fullgör sina förpliktel-
ser i detta avseende.
Den andra huvuduppgiften är att säkra folkrätten
och de grundläggande mänskliga rättigheterna. Vi har
här i kammaren vid många tillfällen nödgats konstate-
ra att det inte finns en världsdel där människors rät-
tigheter inte kränkts. I alltför många länder förekom-
mer fortfarande grova brott mot de grundläggande
mänskliga rättigheterna i form av tortyr, summariska
avrättningar, mord, försvinnanden och andra grova
övergrepp på enskilda människor.
Samtidigt kan vi konstatera att ett grundläggande
internationellt regelverk i dag finns för skyddet av de
mänskliga rättigheterna. Det fortsatta arbetet bör
därför koncentreras på att få världens länder att leva
upp till sina åtaganden och att få fler länder att under-
teckna de befintliga internationella konventionerna.
Att en majoritet av FN:s medlemsländer i dag är de-
mokratier eller på väg mot demokrati gör denna upp-
gift lättare. Vi moderater har därför i vår motion fö-
reslagit att generalförsamlingen bör bevaka läget
beträffande de mänskliga rättigheterna i medlemslän-
derna och varje år utförligt debattera läget i länderna.
Det är glädjande att även utskottet delar denna upp-
fattning.
En tredje huvuduppgift är det internationella sam-
arbete som bedrivs i FN:s många olika underorgan.
Här är det nödvändigt att verksamheten förbättras och
koncentreras till ett mindre antal betydelsefulla orga-
nisationer som bedriver ett viktigt arbete. Sverige bör
ta initiativ till att en översyn görs i syfte att avveckla
de fackorgan som anses mindre viktiga.
En fjärde huvuduppgift för FN-systemet är att
främja en uthållig och kraftig tillväxt i u-länderna,
som är nödvändig för att i snabb takt utrota fattigdo-
men. Världsbanken och IMF har här viktiga uppgifter
när det gäller dels att bidra till en förändrad inriktning
i länder som stagnerar i sin utveckling och där fattig-
domen ökar, dels att säkra det internationella betal-
ningssystemet och att minska bördan i hårt skuldsatta
u-länder på ett sätt som inte främjar vanskötsel och
korruption. Även Världshandelsorganisationen, WTO,
har en nyckelroll när det gäller att främja u-ländernas
tullfria tillträde till i-ländernas marknader.
FN-systemet måste också främst genom UNHCR
och Unicef ha en ständig beredskap att snabbt hjälpa
eller lindra verkningar av kriser och katastrofer.
Det är också viktigt att understryka att FN enligt
närhetsprincipen skall koncentrera sig på de offentliga
uppgifter som bäst kan lösas på global nivå och i
övrigt i ökad utsträckning delegera uppgifter till regi-
onala organ.
Kommissionen för globalt samarbete har bl.a. fö-
reslagit att ett ekonomiskt säkerhetsråd inrättas inom
FN-systemet med uppgift att bevaka världsekonomin
och verka för en stabil, balanserad och hållbar ut-
veckling. Utskottet finner att detta förslag bör diskute-
ras vidare.
Vi moderater delar inte denna uppfattning.
Inrättandet av ett ekonomiskt säkerhetsråd skulle
innebära att Världsbankens, IMF:s och WTO:s centra-
la uppgifter och ledande roller för den globala ut-
vecklingen när det gäller utvecklingsstrategier i u-
länder, det internationella betalningssystemet och
världshandeln fördes över till ett sådant nytt organ.
Hur detta skulle ske och vilken förbättring det skulle
innebära finns inte belyst i förslaget. Förslaget är
enligt vår mening för vagt och oprecist för att utgöra
underlag för vidare diskussioner.
Vi anser inte heller, herr talman, att förslaget om
en särskild skatt på internationella valutatransaktioner
eller avgifter på internationella flygbiljetter bör stude-
ras ytterligare, som utskottets majoritet föreslår.
Vi moderater anser att FN även i framtiden skall
finansieras genom avgifter från medlemsländerna. Det
är enligt vår mening principiellt fel att införa en be-
skattningsrätt för FN. Det är en uppgift för medlems-
länderna själva att finna de bästa formerna för att
finansiera sina medlemsavgifter. Det är inte en upp-
gift för FN.
En särskild skatt på internationella valutatransak-
tioner är direkt olämplig. Internationella valutatrans-
aktioner är viktiga, inte minst för att överföra sparan-
de från i-länder till u-länder. För de u-länder som har
ett stort tillflöde av utländskt kapital skulle en sådan
skatt bli mycket kostsam. Även för den svenska sta-
ten, som ju är en stor upplånare på den internationella
kapitalmarknaden, innebär förslaget en väsentligt
ökad kostnad.
Förslaget om en särskild avgift på internationella
flygbiljetter är lika olämpligt. Ett internationellt utby-
te mellan folk och länder bidrar i hög grad till att ge
kunskap och skapa förståelse för demokrati liksom till
respekt för mänskliga rättigheter och för betydelsen
av fred. Strävan bör därför vara att få ner kostnaderna
för sådana kontakter i stället för att med särskilda
avgifter driva upp dem.
Förslaget om skatt på valutatransaktioner eller
avgift på flygbiljetter är inte en lösning på FN:s fi-
nansiella kris och bör därför avvisas redan nu.
Med dessa kommentarer, herr talman, ställer vi
oss bakom hemställan i utrikesutskottets betänkande.