Herr talman! Centerpartiet står bakom utskottets
betänkande, och jag yrkar härmed bifall till utskottets
hemställan. FN befinner sig i ett tillstånd där begrep-
pet kris inrymmer både hot och möjlighet. Utskottet
pekar på de framgångar som FN-samarbetet oreserve-
rat skall tillerkännas. Mat för dagen, frihet från all-
varliga sjukdomar, läs- och skrivförmåga, rätten att
växa upp och leva i fred och med demokrati, detta har
fler människor fått möjlighet till genom FN-
samarbetet. Det finns anledning att i debatten nyanse-
ra bilden av FN. Att inte enbart se problemen med
ekonomi och organisation utan i stället stå upp för allt
det värdefulla som FN de facto gjort för mänskliga
rättigheter, för barns och kvinnors ställning i världen,
för utveckling av hälsovård och utbildningsväsende,
för hjälp till flyktingar, för fred, nedrustning och de-
mokrati. Vid en bedömning av FN:s insatser måste
man ha i minnet att kraven på FN ökat enormt utan att
organisationen fått resurser nog att möta den nya
situationen.
En världskonferens 1998 kan vara det globala
samfundets avstamp inför kommande sekel. Insikten
om vårt gemensamma ansvar för vår planet bara ökar.
Naturens resurser finns där enbart för att bruka utan
att förbruka - ingenting försvinner, men ingenting nytt
kan heller skapas. I omvälvningars tid kan organisa-
tionsnivåer ifrågasättas. Län, kommuner men även
nationalstaten som indelning diskuteras. Få torde dock
göra en annan bedömning än att globalt samarbete -
där alla är med - blir viktigare och viktigare i tjugo-
hundratalets internationaliserade värld.
Herr talman! Jag vill lyfta fram två områden som
har stor betydelse för FN:s framtida utveckling. Det
gäller en tydlig regional nivå inom FN-systemet samt
frågan om hur världssamfundet bättre kan möta de
globala miljöproblemen.
Centerpartiet anser att FN behöver skapa kraftfulla
regionala nivåer som på mandat av generalförsam-
lingen och FN:s tre olika råd tar ansvar för, förtydli-
gar och implementerar fattade beslut. Det finns an-
ledning att förmoda att en ökad decentralisering inom
FN-systemet ökar legitimiteten för FN samtidigt som
verksamheten både rationaliseras och demokratiseras.
På det europeiska planet bör OSSE, Organisationen
för Säkerhet och Samarbete i Europa, utvecklas till en
regional FN-nivå.
Utskottet tar fasta på Centerpartiets resonemang
och uttalar sitt stöd för en mer rationell arbetsfördel-
ning mellan FN och en regional nivå. Detta är viktigt
och värdefullt. På det utrikes- och säkerhetspolitiska
området är OSSE den enda organisation som har eller
kan ha denna position i det internationella systemet.
Länkarna mellan FN och OSSE har - som utskottet
påpekar - stärkts genom att OSSE blivit observatör
vid FN:s generalförsamling. Det är uppenbart att
OSSE behöver ett starkare mandat och resurser att
agera tidigt i konfliktförebyggande syfte. OSSE måste
dessutom få en egen utrednings- och analyskapacitet.
För att hantera ekonomiska frågor på regional nivå
finns under Ecosoc på europeiskt plan ECE. För att
hantera de svåra ekologiska problem som vår konti-
nent brottas med ställer jag mig tveksam till om vare
sig ECE eller OSSE är rätt organisation. Det bör vara
en viktig fråga för den kommande världskonferensen
att stärka FN både centralt och regionalt. FN:s arbete
för en bättre miljö byggd på hållbar utveckling måste
vid denna konferens stå i främsta rummet.
Tyvärr tydliggjorde Riokonferensen FN-systemets
låga prioritering av miljö- och utvecklingsfrågorna.
Centerpartiet anser att FN-systemet bör organiseras i
enlighet med de tre huvuduppgifterna; säkerhet, miljö
och välfärd. För att skapa struktur och en sammanhål-
lande kraft för samtliga dessa tre pelare bör särskilda
råd - jämställda med nuvarande säkerhetsrådet - upp-
rättas också för miljömässigt hållbar utveckling och
välfärdsutveckling.
Utskottet hänvisar i detta fall till att Kommissio-
nen för globalt samarbete - den s.k. Carlssonkommis-
sionen - föreslagit att ett ekonomiskt säkerhetsråd
inrättas. Genom Carlssonkommissionens förslag pla-
ceras frågan om höga organ inom FN-systemet på
agendan för en FN:s världskonferens. Det är vår upp-
fattning inom Centerpartiet att Sverige när det gäller
miljön, välfärden och utvecklingen skall hålla en hög
profil och ta initiativ till inordnandet av FN:s civila,
humanitära och ekologiska arbete under ett FN:s råd
för hållbar utveckling samt ett råd för välfärdsutveck-
ling.
Vid Riokonferensen etablerades en FN:s egen när-
hetsprincip genom de lokala Agenda 21, handlings-
program för 21:a århundradet. De goda resultaten av
denna decentraliseringens metodik - inte minst här i
Sverige, där Agenda 21 engagerar många medborgare
i alla åldrar - manar till fortsatt tillämpning. FN bör
liksom EU utveckla en närhets- och delaktighetsprin-
cip för verksamheten. Det gäller att ta till vara och
uppmuntra människors skaparkraft och engagemang.
Detta också för att ge resultat av stolta deklarationer
från internationella världskonferensen.