Fru talman! De som har ovanliga eller nya sjuk-
domar upplevs ofta som väldigt besvärliga. Det är
ganska naturligt. Man slåss på något sätt för livet,
men man möts inte av förståelse. Ingen förstår egent-
ligen vad det är för fel på en. Man blir inte erkänd.
Jag kan ta ett exempel från Dalsland, där en kvinna
som jag har haft väldigt mycket kontakt med har bott i
en bil och en container i många år. Naturligtvis har
hon upplevt det som väldigt jobbigt. Myndigheterna,
kommunen osv. vet egentligen inte hur de skall hante-
ra sådana här problem. Det måste komma fram bättre
regler och föreskrifter om hur man skall göra för att
hjälpa de här människorna. De som bor på det här
sättet är ju speciella, men det finns oändligt många
människor som har problem som inte är lika tydliga
som när man inte kan bo i sin lägenhet. Där kan man
elsanera och annat.
Jag skall kommentera ett par saker i svaret. Det
handlade t.ex. om Boverkets uppdrag att lämna för-
slag om förändringar i reglerna för bostadsanpass-
ningsbidrag. Jag tycker att det är väldigt viktigt att
vara tydlig med att vi skall iaktta försiktighetsprinci-
pen och försöka förebygga så att man inte behöver
hamna i den situationen att man behöver något bo-
stadsanpassningsbidrag. Det är ju bättre att folk inte
blir sjuka. Vi har motionerat om, och det ingick väl i
uppdraget till Boverket, de installationer som före-
bygger elektromagnetiska fält m.m. Nu sker en mängd
sådana installationer, eftersom snart sagt varje hushåll
har dator. Det installeras mer sådana här apparater nu
än någonsin tidigare, och har det negativa konsekven-
ser för människor blir det ju en enorm effekt av detta
som vi nu inte vet någonting om. Därför tycker jag att
man skall iaktta försiktighetsprincipen. Det är väldigt
viktigt.
Jag tycker att SIF, Industritjänstemannaförbundet,
har gjort ett föredömligt arbete med att ta fram råd
och hjälp till sina medlemmar. Man har jobbat väldigt
bra med att ta upp den här frågan, och det bör komma
alla andra till del också.
Sedan har jag en fråga till socialministern om de
nya allmänna råden från Socialstyrelsen. Jag har i och
för sig inte läst dem, men jag har förstått att de säger
att man skall ta människor med elöverkänslighet på
allvar. Jag har dock fått väldigt många vittnesbörd om
hur försäkringskassorna behandlar människor som är
elöverkänsliga. De har väldigt svårt att bli sjukskriv-
na. Det villkoras med att de t.ex. skall gå på psyko-
analys i ett helt år, annars blir de av med sin sjukpen-
ning eller sitt sjukbidrag. Det här visar att Riksför-
säkringsverket och Socialstyrelsen kanske har litet
olika uppfattningar om det här. Jag har frågat Maj-
Inger Klingvall om detta tidigare, och hon lovade då
att titta på det. Jag vet inte om det har blivit någon
förändring; jag fick i alla fall ganska nyligen rapport
om människor som fått villkoret att de måste gå på
psykoanalys, som inte blivit tagna på allvar och som
blivit behandlade på ett kränkande sätt. Detta pågår
ute i Sverige i denna dag, och det är inte acceptabelt.
Jag vill fråga vad socialministern tänker göra åt
detta.