Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Äldreomsorg

BIRGITTA WICHNE (m), 1997-04-09 (riksmöte 1996/97).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman! Dagens betänkande om äldreomsorg

innehåller ett antal angelägna motioner som syftar till

förbättringar av olika slag för de äldre. Vi moderater

har åtta reservationer varav sju tillsammans med de

övriga borgerliga partierna i olika konstellationer. Vi

står självfallet bakom samtliga reservationer, men jag

nöjer mig med att yrka bifall till reservation nr 1 för

att spara kammarens tid.

Herr talman! Vi kan konstatera att det på många

håll i vårt land bedrivs ett intensivt utvecklingsarbete

för att förbättra äldrevården och att det finns inrätt-

ningar av olika slag med ett mycket gott omhänderta-

gande av de äldre. Men det återstår tyvärr alltför

många problem som behöver en snabb lösning. Gamla

människor är gamla och har en begränsad tid kvar.

Det hastar alltså med insatserna för att avhjälpa bris-

terna.

Man kan varje vecka - ja, ibland dagligen - läsa

rubriker i dagstidningarna som t.ex.: "Äldre på sjuk-

hem får fel mediciner", "Läkarna trodde inte sina

ögon när de fick se Marita, 81", "Missnöje med ädel-

reformen", "Signe vill inte berätta för sina närmaste

om hur det är att vara gammal i Sverige." I Boråstid-

ningen läste jag i torsdags följande rubrik: "Döende

ligger helt ensamma". Underrubriken löd:

"Situationen inom äldrevården är ohållbar".

Enligt Socialstyrelsens slutrapport om ädelrefor-

men kvarstår också en mängd brister och problem.

Detta har föranlett regeringen att tillsätta vissa utred-

ningar, vilket vi hälsar med tillfredsställelse. Utred-

ningar tar emellertid sin tid, och vi moderater anser

att mycket skulle kunna göras omedelbart.

En av utredningarna handlar om bemötande av

äldre. Britta Rundström, särskild utredare, har nyligen

lagt fram ett delbetänkande med titeln Rätt att flytta -

en fråga om bemötande av äldre.

Hon tar där upp betydelsen av begreppen självbe-

stämmande, integritet, trygghet och värdighet. Hon

konstaterar: Mina erfarenheter under detta inledande

skede av utredningsarbetet har emellertid medfört att

jag många gånger även tvingats notera avståndet

mellan begreppens teoretiska innebörd och deras

tillämpning i vardagen. Hon skriver vidare att det

handlar om det medvetna valet av en humanistisk

människosyn och respekten för människovärdet. Detta

måste konkretiseras och försvaras, hävdar hon. Visst

är det så! De teoretiska begreppen måste omsättas i

praktisk handling, något som visat sig svårt och ibland

innebär en lång process för de inblandade.

Ett sätt att förkorta den processen tror vi är att ge

äldre en verklig valfrihet genom att erbjuda alternativ

vård och omsorg inom alla områden. Alternativa

vårdformer som uppfyller rimliga kvalitetskrav måste

ges samma rätt som offentligt bedriven verksamhet.

Konkurrens och valfrihet innebär att olika flexibla

lösningar prövas.

Därmed påskyndas utvecklingen och goda exem-

pel kan inspirera och bli föredömen. Under senare år

har den alternativa omsorgssektorn ökat, men den är

fortfarande endast en mycket liten del av den totala

äldreomsorgen.

I Borås drivs sedan några år tillbaka Blombacka.

Det är äldrebostäder med service på entreprenad.

Blombacka består av 35 lägenheter, restaurang, dag-

center och ett hemtjänstdistrikt med ca 30 pensionä-

rer. En utvärdering av entreprenaden lämnades i mars

månad detta år. Vårdtyngden beskrivs med att hälften

av pensionärerna inte klarar att komma till den närbe-

lägna vårdcentralen utan måste ha hembesök av läka-

re. I personalstyrkan ingår fler undersköterskor än på

andra jämförbara hem i Borås.

Enkäter med de boende, anhöriga, personal, PRO,

läkare m.fl. gav enbart positiva omdömen. I anbuds-

underlaget fanns i målbeskrivningen begreppen hel-

hetssyn, normalisering, kontinuitet, flexibilitet och

närhet. Samtliga mål var väl uppfyllda.

Trots den mycket positiva bild som konstaterats

kan man notera att SKAF-ordföranden i princip säger

nej till entreprenader. Den lokala SKAF-

representanten hade emellertid ändrat sin tidigare

negativa uppfattning och var nu positivt inställd. Det

är tydligen så att man måste komma i mycket nära

kontakt med alternativ för att ändra vad jag uppfattar

som förutfattade meningar.

Intressant att notera i sammanhanget är utredaren

Per-Åke Magnussons reflexioner om entreprenaden.

"Som tidigare kommunalanställd med lång erfarenhet

av kommunens verksamhet har detta uppdrag engage-

rat mig lite extra. Jag har haft en sorts grundinställ-

ning, att verksamheter inom vård och omsorg inte bör

lämnas ut på entreprenad. Jag har under arbetets gång

blivit mer och mer intresserad av att söka se vad det

är som gör att entreprenaden på Blombacka fungerar

så positivt, och vad som hindrar kommunen att få

samma stämning, självständighet och engagemang hos

personalen."

Kostnaden per hemtjänsttimma 1996 var för

kommunen 181 kr, eller något högre. Blombackas

kostnad var ca 157 kr. Kommunens totala besparing

blev därmed 400 000-450 000 kr per år. Detta är

alltså ett kvalitetsmässigt mycket gott alternativ som

innebär en ökad valfrihet och ökat självbestämmande

för den enskilde och personalen samt en kostnadsbe-

sparing för kommunen.

Herr talman! Vi har i vår motion De äldres situa-

tion i det moderna Sverige framfört en mängd konkre-

ta förslag till förbättringar för de äldre. Jag har här nu

relativt utförligt beskrivit Blombacka, därför att jag

tror att alternativen är det snabbaste sättet att åstad-

komma goda förändringar inom äldrevården. Minskad

byråkrati och kortare beslutsvägar innebär flexibilitet

och ökat ansvarstagande för personalen. Kreativiteten

ökar. Nya vägar prövas, och omsorgen om vårdtagar-

na förbättras därmed.

Vi menar att välfärdspolitiken måste bygga på den

enskildes val och att resurserna skall följa den enskil-

de. Därmed kombineras valfrihet med det gemen-

samma ansvaret. De äldres behov och medbestäm-

mande sätts i centrum. Vi föreslår därför att en allmän

hälsoförsäkring införs samt en vårdgaranti som garan-

terar alla en god vård i rimlig tid. Den vårdgaranti

som infördes av den borgerliga regeringen har nu

ersatts av en besöksgaranti, och 68 000 patienter

väntar för närvarande på behandling och vård. Det är

en orimlig situation.

Det stora flertalet äldre önskar enligt alla utred-

ningar bo hemma så länge som möjligt. Det valet

måste bli praktiskt möjligt. Vi anser att de som har

rätt till hemtjänst skall få en "hemtjänstpeng" så att de

kan välja den hjälp som behövs. En effektivt funge-

rande rehabilitering och en väl utvecklad dag- och

hemsjukvård är också nödvändig liksom avlösnings-

och växelvårdsplatser. Det informella arbetet, som

utförs av anhöriga, och olika insatser av ideella orga-

nisationer måste stödjas. Särskild uppmärksamhet bör

ägnas åt den växande gruppen av äldre invandrare.

Vi anser att de äldre skall ha lagstadgad rätt till

valfrihet vad gäller hemtjänst, dagverksamhet och

särskilda boendeformer.

Vårdkedjan måste också förbättras. Sjuka äldre

människor vårdas ofta av flera vårdgivare. Brister i

information och ansvarsfrågor har påtalats. Vi föreslår

därför ett huvudmannaskap för äldrevården och om-

sorgen som kan sammanföras och ligga hos primär-

kommunen. Därmed tydliggörs ansvaret, och kom-

munikation och dokumentation förbättras.

Herr talman! Vårdarbetet med äldre ställer i dag

stora krav på personalen. Medicinsk teknik och nya

behandlingsmetoder har positivt förändrat vården, och

omvårdnadens betydelse har uppmärksammats. Som

en konsekvens av detta måste utbildningen i fortsätt-

ningen ses över för att man skall kunna hålla jämna

steg med utvecklingen.

Ett område som jag särskilt vill peka på är vård i

livets slutskede. Den palliativa vården måste kunna

bedrivas såväl i hemsjukvård som i dagsjukvård och

på sjukhus. Kunskap om smärtlindring är en väsentlig

del för att man skall kunna utöva en god palliativ

vård. Den kunskapen är i dag icke tillräcklig, och

smärtlindring praktiseras inte i önskvärd omfattning.

Till sist vill jag citera en punkt ur WHO:s rekom-

mendation om palliativ vård: Samma goda omhänder-

tagande skall självklart givas den person som går från

livet som den som går till.

Debatten

Hämtad sida: 20

20 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

BIRGITTA WICHNE (m): Äldreomsorg (1997-04-09) — PRESS0