Herr talman! Jag har jobbat ganska mycket med plan- och bygglagen under mina dagar. Jag får lov att säga att den nästan personifierar den lokala demokratin. Det är, så att säga, en avvägningslag som bygger på dialog och samråd med medborgare, organisationer och företag. Det är ramen för den dialog som kommunen har att göra.
Sedan gäller det återigen det här med parkeringsplatser. När det gäller den frågan kan kommunen faktiskt bestämma att det ska vara noll om den vill. Man kan bygga studentbostäder och säga att det inte behövs några parkeringsplatser alls. Det räcker med den gatuparkering som finns. Det står kommunen fritt att göra.
Jag har mycket svårt att tänka mig den kommun som medvetet, om man ska bygga studentbostäder, går in och hindrar den byggnationen genom att sätta höga krav på parkeringsplatser. Då har man ju från den kommunens sida missat hela den planeringen, och det tror jag inte att man gör. Jag skulle vilja se om det finns ett sådant exempel i verkligheten. Jag har svårt att tro det.