Herr talman! När man genomför någonting kan det få andra konsekvenser som man inte tar upp i det första skedet. Det som har hänt med jobbskatteavdraget är att konsekvensen av detta blev nedskärningar inom sjukförsäkringen och a-kassan. Det var det som finansierade jobbskatteavdraget.
Det som hände var att en del av dem som tidigare haft a-kassa eller sjukförsäkring åkte ut ur systemet och hamnade på kommunernas bord inom socialtjänsten. Det innebar svårt lidande för de människor som tvingades sälja allt de hade för att få försörjningsstöd och naturligtvis stor stress kopplad till detta.
Förutom detta har det också inneburit ökad ekonomisk börda för kommunerna.
Det i sin tur påverkar inte bara hur mycket försörjningsstöd som man betalar ut utan också arbetsbördan inom socialtjänsten för att klara alla behov på ett mänskligt sätt. Det går också ut över välfärden i form av skola, vård och omsorg i kommunerna. Det blir svårare att finansiera det när staten vältrar över kostnader på kommunen.
Vi kan även se på landstingsnivån att det finns stora problem. Ser man till både kommunalskatten och landstingsskatten ser man höjningar över hela landet. Den senaste sammanställningen som Statistiska centralbyrån gjorde visade att 106 kommuner i Sverige kommer att höja skatten, och bara sex kommuner sänker skatten. Det är inte bara socialdemokratiskt styrda kommuner som höjer utan även borgerligt styrda. De är tvingade till det för att klara välfärden för sina medborgare. Tittar man på landstingen är det sex landsting som höjer skatten och bara två som sänker skatten.
Den sammantagna bilden över hela Sverige är att nästan var tredje svensk får höjd kommunalskatt. I den siffran räknar man in både kommunalskatt och landstingsskatt. Men det är bara 3 procent av svenskarna som kommer att få sänkt skatt om man räknar ihop landstings- och kommunalskatt. Man kan alltså se att det är mer än tio gånger så många svenskar som får höjd skatt jämfört med dem som får sänkt skatt. Det handlar om många kommuner och landsting. Konsekvenserna för kommuner och landsting av regeringens politik är svåra att hantera.
Det som nu skulle behövas är inte bara ökade statsbidrag utan även att man återupprättar a-kassan och sjukförsäkringen och på det sättet avlastar socialtjänsten. Socialtjänsten ska vara den sista instansen. Det ska inte vara dit människor regelmässigt går när de är sjuka och arbetslösa, vilket många människor tyvärr tvingats göra i dag. Det skulle behövas en ändrad politik på området.
När det gäller landstingen är vården i kris. Det kan man se runt om i hela landet. Det behövs riktade statsbidrag för att klara detta. Det handlar ytterst om att rädda liv. Det har till och med förekommit dödsfall på grund av att det har varit för få vårdplatser. En del landsting höjer nu skatten för att klara det. Men det krävs också att staten tar sitt ansvar.
Man kan inte bara lägga detta på kommuner och landsting, speciellt inte med tanke på att den förda politiken har drabbat den kommunala nivån. Man har vältrat över kostnader på framför allt kommunerna. Jag hoppas att regeringen ser konsekvenserna och också gör någonting åt dem.