Herr talman! Det gäller att hålla ihop ett pastorat, och så är det också med ett land. Det gäller att hålla ihop det. I landet Sverige är det 290 kommuner. Det är, precis som Peter Persson tar upp i sin interpellation, väldigt olika förutsättningar.
Ett system som har tjänat landet och kommunerna väldigt väl under lång tid är det skatteutjämningssystem som vi har haft. Det har skapat någorlunda rimliga förutsättningar i de olika kommunerna i landet att ha en service som är någorlunda likvärdig.
Vi har många små kommuner med låga befolkningstal. Dessutom har många av de små kommunerna med låga befolkningstal väldigt stora geografiska ytor att hantera. Det gäller inte minst uppe i norr. Många av dem är också pressade av utflyttning som gör att ekonomin är oerhörd trängd.
Det finns väldigt stora skillnader i förutsättningar att bedriva kommunal verksamhet i en lågskattekommun och i en högskattekommun. Många av kommunerna med låga befolkningstal som är geografiskt stora är högskattekommuner.
Jag ska ta ett exempel från verkligheten. Det är Arjeplog uppe i Norrbotten som har närapå 6 kronor högre kommunalskatt än Täby. Där har man samordnat sin verksamhet med grannkommuner på snart sagt alla områden när det gäller teknisk förvaltning, räddningstjänst, äldreomsorg och utbildningsverksamhet. Man funderar till och med på att skicka barnen till skolor 20 mil tur och retur för att man inte har pengar. Det var till och med så illa i somras att man inte ens hade pengar att plantera blommor på torget.
När man gjorde det senaste bokslutet hade man inte ens pengar att ta en ekonom så ett kommunalråd fick göra bokslut. Det var det socialdemokratiska kommunalrådet Britta Flinkfeldt Jansson som har en gedigen utbildning som ekonom som fick göra bokslutet. Det är jättestora skillnader. Det är, herr talman och statsrådet, verkligheten ute i de 290 kommunerna vi har. I många kommuner ser det ut så.
När alliansregeringen körde igenom den senaste förändringen i skatteutjämningssystemet tillförde man närapå 1 000 miljoner till systemet. De 1 000 miljonerna gick till de kommuner som har lägst skatt. Täby, som har närapå 6 kronor lägre skatt än Arjeplog, var en av de kommunerna.
Min fråga till statsrådet är: Har statsrådet någon idé om hur man kan utjämna skillnaderna eller någon idé om hur den här typen av kommuner ska kunna stödja näringslivsutvecklingen när de har fullt upp att klara av att ge någorlunda rimlig service till sina medborgare och de företag som finns etablerade?