Herr talman! Jag tänkte prata om handelspolitik, besöksnäring, kvinnors företagande och sist men inte minst Lissabonstrategin.
Vi debatterar här i kammaren just nu näringsutskottets betänkande över utgiftsområde 24 Näringsliv. Det är ett viktigt område för många runt om i vårt land, och det berör var och en mer i vardagen än man kan tro.
Det berör till exempel Lotta, som är keramiker och vill att hennes vardag som småföretagare ska kännas betydelsefull. Oavsett vad det är för regering pratar ni politiker bara om stora företag och deras vardag, tänker hon: Jag kan inte identifiera mig med det.
Det gäller också Nadja, som är designer och ritar fantastiska kläder i naturmaterial och driver sitt företag i anslutning till sin bostad. För henne är ökad kunskap och marknadsföring en fråga som är viktig för att kundkretsen ska kunna öka året runt.
För Kristina, som är hantverkare och tusenkonstnär och använder flera material, blir vardagen särskilt tuff när hon får restskatt för att hon utbildade sig extra just i det som är hennes hantverk. Hon klagar inte över det, men ändå tycker hon att vardagen blir tuff när hon därtill måste skaffa en kassaapparat och investera i en kortapparat för att kunden ska kunna betala med kort. Hon har inget emot detta. Tvärtom tror hon på sikt att hon har större möjligheter i sitt företag, men hennes vardag blir tuff, och det är magert under 2009 för henne.
Samtidigt säger regeringen och majoriteten här i riksdagen att man har satsat på småföretagen. Då säger Kristina till mig: Jag har ingen nytta av att man har tagit bort förmögenhetsskatten, för jag har ingen förmögenhet. Jag har ingen nytta av de där kvinnliga ambassadörerna och nätverket som det pratas så mycket om. Och på tal om de 100 miljonerna till kvinnligt företagande, som Maria Plass omnämnde, funderar jag: Om man satsar 100 miljoner under tre år blir det väl ungefär 33,33 miljoner per år. Detta handlade ju om forskning, rådgivning och de kvinnliga ambassadörerna och deras nätverk.
Kronobergs län är ett litet län. Vi brukar räkna med att vi utgör ungefär 2 procent. Det blir alltså 660 000 kronor för kvinnor och kvinnors företagande - forskning rådgivning och nätverket för ambassadörerna. Frågan är hur mycket utveckling det i grund och botten genererar. De 100 miljonerna är ett mantra.
För Lotta, Nadja och Kristina tror jag att det är viktigare att man arbetar effektivt med rådgivning, möjlighet till vidareutveckling, exempelvis med ökad kunskap om marknadsföring, och om hur man vid behov kan få riskkapital. Därför väljer vi att satsa 100 miljoner på att införa en grundplåt för kvinnors företagande.
Herr talman! Vi kan läsa i betänkandet om utgiftsområde 24 Näringsliv: "I en alltmer integrerad världsekonomi ökar både möjligheterna och konkurrensen för svenska företag. I syfte att stärka företagens möjligheter att växa och verka på den globala marknaden avser regeringen att inom ramen för statens åtagande utarbeta en internationaliseringsstrategi med särskilt fokus på små och medelstora företag." Det låter ju jättebra! Det tror jag att vi alla kan ställa upp på.
Men samtidigt blir man lite konfunderad när man ser på helheten i betänkandet. Regeringen och majoriteten här i riksdagen väljer ju att minska anslaget till främjande av export med 38 miljoner kronor. På vilket sätt är det att stärka, som man kunde läsa i betänkandet på s. 10?
I budgeten som Socialdemokraterna lade fram 2006 fanns en budget för export och främjande som var på 308 miljoner. I budgeten 2010 handlar det om 209 miljoner. Det är en ganska tydlig minskning, och det i en tid när exporten minskar och Sverige tappar markandsandelar. Då väljer majoriteten här i riksdagen att inte göra extra insatser för att Sverige ska komma bättre ut på exportmarknaden och när det handlar om främjande. Detta borde få majoriteten att agera i stället för att göra kraftiga neddragningar, som man har gjort när det gäller export.
Vi väljer att satsa 65 miljoner mer än majoriteten just därför att vi tycker att främjandeverksamheten och det som handlar om export och om att skapa förutsättningar för småföretagare att komma ut på nya marknader är så viktigt. Vi väljer att göra denna satsning för att vi anser att det behövs fler regionala exportrådgivare som kan se till att småföretagare och mellanstora företag får en möjlighet till nya marknader.
Vi har exempelvis många underleverantörer inom plastindustrin som producerar och tillverkar de mest olika produkter som ingår i andra ting som vi använder i vår vardag. Om de kunde få en ökad möjlighet att komma ut på mässor, möta andra företag och ytterligare få sälja sina produkter skulle det generera en kedja som gör att fler småföretag skulle komma ut på nya marknader.
Herr talman! Besöksnäringen är en annan viktig gren. Tillsammans med tjänstesektorn är det den som växer mest i både Sverige och Europa. Låt mig ta ett exempel.
Mariagatan 10 - gatlyktan sprider sitt gula sken. Wallanders blå Peugeot står parkerad på gatan, och från lägenheten ljuder en operaaria. Mariagatan 10 är Wallanders bostadsadress i böckerna.
Ystads kommun, vinnare av det stora turistpriset 2009, har utvecklat turismen just kring Wallander. Det har i dag skapat 500 nya arbetstillfällen i Ystads kommun. Jag tycker att det säger en hel del om vad utvecklingen av turistnäringen och besöksnäringen betyder.
Just vad det gäller besöksnäringen är det inte mycket till satsning utifrån vad majoriteten säger i betänkandet. Det är mest en exposé över vad som har hänt tidigare. Man går även tillbaka till förra mandatperioden. Jag saknar just viljan och känslan för att verkligen göra någonting så att besöksnäringen utvecklas och blir konkurrenskraftig.
Vi säger att vi vill ha ett nationellt handlingsprogram där forskning och utveckling ingår som viktiga delar just under besöksnäringen.
Till sist, herr talman, vill jag komma till Lissabonstrategin eller det som ska heta "EU 2020" som det ser ut. Det här är ett viktigt redskap att använda. Vi vet utifrån det man redan har sett att det är vi i Norden som har lyckats bäst hitintills med Lissabonstrategin, därför att vi har gjort mer i våra länder av det som själva strategin innehåller. Det finns all anledning att utveckla detta i ett EU-perspektiv så att fler blir bättre på det, men för vår del är det allra viktigaste med Lissabonstrategin att se till hörnstenarna, det vill säga att ekonomi, ekologi och socialpolitik går hand i hand.
Jag skulle vilja avsluta med att säga att för Lotta, Nadja och Kristina som entreprenörer spelar våra beslut här i kammaren väldigt stor roll. För dem är satsningen på kvinnors företagande med en grundplåt på 100 miljoner till rådgivning och andra saker som påverkar dem i deras vardag oerhört viktig. För Lotta, Nadja och Kristina är också satsningen på ett strategiskt handlingsprogram för besöksnäringen viktig för att de ska kunna utveckla sina företag i sin vardag.