Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkande NU1.
Det är trevligt att få tala om rymdverksamheten samtidigt som Christer Fuglesang och hans team är här i riksdagen. Jag lyssnade på dem. Man får en positiv inställning till utveckling och forskning generellt när man lyssnar på dessa astronauter. Ingenting är omöjligt. Kör på och satsa!
Rymdverksamheten runt om i världen är i stark expansion. Inte bara i USA utan också i Europa och Asien växer insatserna från olika länder. Vi räknar med en tillväxt per år som överskrider 10 procent nu och i framtiden.
Ett nytt navigationssystem, Galileo, är under uppbyggnad. Det systemet beräknas sysselsätta 200 000 personer i Europa och kosta 32 miljarder kronor, vilket nu är finansierat bland annat genom att man har dragit ned på jordbrukssubventionerna.
Miljö- och säkerhetssystemet GMES, Global Monitoring for Environment and Security, byggs upp genom att sända upp satelliter som ska övervaka olika funktioner i Europa främst på miljösidan, men även många andra funktioner.
Vi har högteknologisk industri i Sverige inom rymdområdet. Våra satelliter finns på många håll. Vi är kända bland annat för att bygga effektiva och billiga satelliter. Det är vi som styr satelliterna genom Esrange, vår fantastiska anläggning i Kiruna.
I budgeten för 2010 föreslår regeringen en kraftig höjning av anslaget till rymdverksamheten med 96 miljoner kronor till 687 miljoner kronor. Det är alltså en kraftig höjning.
Ökningen ligger främst inom Ariadneprojektet där framför allt Volvo kommer att få del av resurserna. Till dessa 687 miljoner kronor kommer Utbildningsdepartementets budgetbelopp.
Med en kraftigt utökad marknad i Europa med Galileo och GMS-systemen torde svensk rymdindustri ha möjlighet till bra expansion i framtiden om statens satsningar i olika projekt ökar. Det gäller även satsningar från det privata näringslivet. Det kommer mer och mer i olika samarbeten i Europa.
Vårt samarbete i ESA, European Space Agency, har pågått i många år. Nu tar EU delvis över när det gäller besluten. Ett speciellt Space Council mellan ESA och EU är konstituerat för att följa de olika frågorna.
Herr talman! Svensk rymdstrategi måste innebära att vi satsar längre upp i teknikkedjan med ökat teknikinnehåll och att staten väsentligt ökar sin rymdbudget för olika projekt i Europa med samverkan med ESA och EU. Vi kan se länder som Belgien och Norge väsentligt öka sin rymdmarknadsandel genom specifika satsningar.
Hur ska den svenska strategin vara? Det tål att fundera på. Den svenska offentliga rymdsatsningen måste vara synlig för skattebetalarna och uppfattas som viktig för landet. Det ska alltså vara system inom nyttiga områden som klimatförändring och säkerhet. De ska befästa Sveriges roll som kunskapsnation genom forskning i världsklass och använda Internet för vetenskap och teknik. Det gäller att arbeta sig uppåt i kunskapskedjan till bättre och bättre kunskap och tekniskt mer komplicerade produkter. Vi kan göra det.
Man kan göra mycket. Genom teknikdemonstrationssatelliten Prisma etablerar Sverige en specialitet, nämligen formationsflygning som gör att Europa kan bli först med att upptäcka spår av liv i andra solsystem. Vi kan ta ledningen i Europa för klimatsatellitprojektet Steam som använder unik teknologi och en lågkostnadsprofil utvecklad för den mycket framgångsrika svenska ozonforskningssatelliten Odin. Steam levererar unika data och ger därmed Sverige en tydlig röst i klimatdebatten. Det är inte minst viktigt nu.
Svensk rymdforsknings traditionella styrkebälte, rymdfysik, kan väsentligt bidra till utforskning av planeternas hemligheter, främst på Mars, med en högteknologisk miniatyriserad subsatellit på andra rymdorganisationers sonder. Då kan vi arbeta i partnerskap med andra organisationer i Europa.
Vi ska ge försvaret ett eget kraftfullt verktyg i sina internationella insatser genom att utveckla en liten extremt kostnadseffektiv spaningssatellit som bygger på den avancerade svenska rymdteknik som utvecklats i Prisma. En sådan satellit har stor kommersiell potential.
Herr talman! Det är dags att vi sätter ned foten och kanske fastställer en ny rymdstrategi. Vi har alla möjligheter att bli en kraftigt växande industrination inom detta område. Det är glädjande att vi nu satsar 100 miljoner kronor mer inom detta område.
Kunskapen finns, men är vi tillräckligt kraftfulla och förstår vi den snabba utveckling som är på gång internationellt? Ja, utan tvekan.
Herr talman! Så till ett annat ämne. Jag vill passa på att ge en eloge till Exportkreditnämnden och Svensk Exportkredit för deras snabba och utmärkta arbete när det gäller att se till att exporten fungerar och blir finansierad under denna kris.
Genom alliansregeringens och dessa organisationers snabba agerande kunde många exportaffärer slutföras och tiotusentals jobb räddas under den värsta finansiella härdsmältan. Det var verkligen ett utmärkt arbete. Yes, we can!