Fru talman! Jag vill tacka finansministern för sva-
ret på min interpellation. En del frågor kvarstår dock.
Jag skulle vilja gå in på ett mer principiellt resone-
mang genom att peka på ett antal avigsidor som
sammantaget gör att vi inte har riktigt bra villkor för
miljövänliga fordon och drivmedel.
Finansministern tog upp två viktiga åtgärder för
att förbättra situationen. Skattestrategin för alternativa
drivmedel är ett bra initiativ, men det finns frågeteck-
en.
Kommer definitionen av koldioxidneutrala driv-
medel att bli klokt utformad, så att den i realiteten
styr utvecklingen mot minskade utsläpp av koldioxid?
Här är livscykelanalyser ett bra redskap för att avgöra
att det verkligen blir så.
Är det inte stor risk att medlen för sänkning av
koldioxidskatt inte utnyttjas fullt ut medan potten för
pilotprojekt blir övertecknad? Kan medel flyttas
mellan de två potterna om det skulle behövas?
Pilotprojekt är för övrigt ett kortsiktigt instrument
som inte kan användas vid investeringar i nya pro-
duktionsanläggningar. Det vore bra om finansminis-
tern kunde kommentera mina farhågor kring det.
Den andra åtgärden som finansministern tog upp
var miljöklassningen av drivmedel och att en utred-
ning har påbörjats hos Naturvårdsverket. Det är jag
glad för. Det var delvis på mitt initiativ som proces-
sen inleddes. Men det tar ju ett år innan utredningen
är klar. Vi har faktiskt en del konkreta problem på
marknaden sedan några år. Det är tekniska detaljer
som hade kunnat lösas för länge sedan. Om regering-
en också hade beviljat skattedispenser för pilotprojekt
de senaste åren i stället för att helt stänga kassakistan
hade problemen egentligen inte varit lika stora.
Det finns fler exempel på åtgärder som har avig-
sidor. Sänkta förmånsvärden på miljöbilar är en som
Miljöpartiet har bidragit till och är stolt över. Men
några enskilda typer av fordon har valts ut, möjligen
på bekostnad av andra lösningar. Åtgärderna ska gälla
tre till fyra år, och det är troligen för kort tid för att
många företag ska kunna köpa sådana bilar.
Det pågår en vägskatteutredning som gör en sam-
lad översyn av skatter på fordon. Detta kommer sä-
kert att leda till ett antal förändringar i beskattningen,
men först om några år. Under tiden råder en osäkerhet
på marknaden.
Fordonsskatten på tunga fordon, som lastbilar och
bussar, är utformad så att den reduceras kraftigt om
motorerna är modifierade för att gå på annat drivme-
del än diesel. Om fordonet inte modifieras, men ändå
går på alternativt drivmedel, utgår full skatt.
Biogas till fordonsdrift är fullt skattebefriad, och
det är bra. Biogasen måste dock tillverkas genom
rötningsprocess. Om den tillverkas på något annat vis
blir det full skatt på gasen. Om man tillverkade vätgas
på solenergi skulle ingen skattebefrielse utgå. Det är
synd att ha regler som sätter stopp för vettiga alterna-
tiv om dessa utvecklas.
Ett föreslaget EU-direktiv om biodrivmedel inne-
håller både definitioner och villkor som till viss del
skulle vrida klockan bakåt för alternativa drivmedel.
Är finansministern beredd att kämpa för att den
svenska skattestrategin sätter sin prägel på EU-
direktivet i stället för tvärtom?
Sammantaget ser man en rad bra insatser, men de
har också avigsidor. Detaljregler styr hur miljövänli-
gare fordon och drivmedel ska se ut, snarare än att
styra mot slutresultatet lägre miljöpåverkan. En rad
åtgärder och utredningar ger inte heller det klimat av
konsekvens och långsiktighet som behövs för teknisk
utveckling och investeringar i företag. Det handlar
om ett komplext område.