Fru talman! Margitta Edgren ställde en lång rad
olika frågor. Jag tror inte att jag kan besvara alla.
Flera av dem är naturligtvis mycket viktiga.
Jag vill gärna säga att jag i dag, faktiskt av en till-
fällighet, har haft en uppvaktning av Handikappför-
bundens samarbetsorgan, som just har tagit upp de här
frågorna i alla olika aspekter och även överlämnat en
skrivelse till departementet. Den behandlar tillgäng-
lighet för funktionshindrade på olika sätt. Den be-
handlar lärarutbildning, folkbildning, studiestöd och
ett antal andra frågor som vi har haft en diskussion
om.
En del av frågorna ligger ju på högskolan och uni-
versiteten att själva sköta. Jag vill ogärna, även när
det gäller så här viktiga frågor, att man från regering-
ens sida alltför mycket går in och detaljbestämmer,
utan jag utgår från att högskolorna härvidlag har den
konstruktiva inställningen att de skall försöka lösa
problemen. Att de förvisso också har den skyldighe-
ten framgår av förordningar, lag och regleringsbrev.
Det är mycket möjligt, som jag också antydde i
mitt svar, att det behövs större resurser för detta. Men
det måste också betraktas såsom en del av högskolans
utbildningsansvar, så att man inte uteslutande, så fort
man skall göra någonting som underlättar för funk-
tionshindrade studerande, skall ha extra betalt för
detta. Det skall finnas en buffert, och den behöver
vara större än vad den för närvarande är.
Ett antal av de frågor som Margitta Edgren ställde
är så viktiga att de kräver en mer samlad bedömning.
Jag vill gärna upprepa det som jag sade till Handi-
kappförbundens samarbetsorgan, att vi, med ledning
av bl.a. denna skrivelse och andra dokument i sam-
manhanget, i budgetpropositionen kommer att ge en
redovisning av de åtgärder som har vidtagits och av
vad som bör genomföras för att ytterligare underlätta
för funktionshindrade studerande att bedriva sina
studier. I samband med detta tror jag att en hel del av
de frågor som Margitta Edgren här har rest också
kommer att få ett tillfredsställande svar.
Jag vill naturligtvis också peka på IT och dess
möjligheter i många avseenden. Det finns ju också
med i den utbyggnad av distansutbildning som vi vill
genomföra. Men återigen: Vi vill ha ett samhälle där
funktionshindrade studerande så långt som möjligt
skall befinna sig i samma situation som andra stude-
rande. De skall inte behöva bli hänvisade till di-
stansutbildning på grund av att högskolorna inte har
förberett tillräckligt för deras närvaro.
Jag vill ändå säga att det görs mycket på högsko-
lorna. Det är självklart att det är lättare att vidta åt-
gärder för rörelsehindrade studerande i nya högskolor
som byggs än i gamla hus. Margitta Edgren, som har
stor kunskap om bl.a. universitet i Lund, vet ju att
husen har en ansenlig ålder och att det inte är så allde-
les lätt att göra de förändringar som i och för sig vore
motiverade.
Processen när det specifikt gäller lokalfrågan blir
bättre och bättre. Men det är klart att det fortfarande
finns problem. Allt kan inte ske på en gång.
Jag vill också understryka att detta inte bara gäller
högskolan utan även andra skolor som också är inom
mitt ansvarsområde, så exempelvis folkbildningen och
folkhögskolan. Folkhögskolan spelar en väldigt viktig
roll för en del funktionshindrade studerande som just
vid folkhögskolan finner en studietakt och en studie-
form som bättre passar deras behov. Det är också en
viktig sak i det här sammanhanget, som också har
påpekats av Handikappförbundens samarbetsorgan.