Fru talman! Jag vill understryka det som Anders
Svärd säger om att det kan bli nödvändigt med en
bredare prövning av skjutfältsfrågan. Sedan är det
försvarsministern som bedömer när tidpunkten är
lämplig för detta.
När det gäller Villingsberg står ett riksintresse för
försvaret i konflikt med ett riksintresse för friluftslivet
i de nordöstra delarna av skjutfältet. Formellt - och
även reellt när det säkerhetspolitiska läget är mycket
allvarligt - är det så att försvarsintressen många gång-
er väger över. Det kan vara nödvändigt att de gör det,
men då krävs också en oerhört stor ödmjukhet från
Försvarsmakten. Försvarsmakten måste ha en helhets-
syn och en förmåga och vilja att bedöma när den kan
fylla sina behov på andra sätt, bl.a. genom att använda
fält som inte på samma sätt står i konflikt med det
rörliga friluftslivet.
Jag vill hälsa försvarsministern välkommen till
Örebro län. Kilsbergen är värda att ses! Jag tror att
den som en gång har varit i Kilsbergen förstår att
området bara inte får äventyras för det rörliga frilufts-
livet.
Jag skulle också vilja överlämna en present - det
är ingen muta utan det är sådant som man får över-
lämna - till försvarsministern. Det är ett protokoll
från riksdagens andra kammare den 28 juni 1943, då
Henry Allard talade om Kilsbergens värde. Mycket av
det som Henry Allard sade då om hur viktigt frilufts-
livet är för vanliga människor med låga inkomster
gäller än i dag. Jag vädjar till försvarsministern att i
Henry Allards anda läsa detta, fundera och grunna på
vad man politiskt kan göra för att förhindra att Kils-
bergen förstörs.