Herr talman! För några veckor sedan rapportera-
des i nyhetsprogrammen om ett sabotage i Tokyos
tunnelbana som krävde människoliv. Det var frågan
om sarin, en kemisk substans, förmodligen tillverkad
utan större problem av människor som använde sin
kunskap i syfte att döda.
Kunskap i kemi och bakteriologi kan användas
både för att hjälpa och bota människor men också för
att släcka liv. Själv har jag under hela 70-talet jobbat
med senapsgas som ett läkemedel för att förstöra
cancervävnad. Senapsgas är ett fruktat kemiskt vapen
under hela 90-talet. Vi kan fortfarande få upp senaps-
gas från de olika krigen.
Genom forskning kommer ständigt ny kunskap
fram om cellen och dess minsta beståndsdelar. Genom
modern genteknik kan vi nu få fram också läkemedel
som har mycket stor betydelse för sjuka människor.
Men gentekniken kan också användas för att framstäl-
la vapen.
Utskottet har inför detta betänkande fått en före-
dragning från företrädare för FOA. De berättade och
gav ett skrämmande perspektiv, där vi kan se hur
kunskap om genteknik kan användas för att framställa
vapen som riktas enbart mot människor och också
mot människor av en viss ras.
Kemiska och biologiska vapen kan slå ut allt liv.
Gentekniska vapen kan selektera. Kemiska och bio-
logiska vapen är billiga att framställa.
Förbud finns mot kemiska och biologiska vapen.
Men för att också möta nya forskningsrön och an-
vändningsområden har vi i utrikesutskottets betän-
kande skrivit att Sverige aktivt verkar för att konven-
tionen mot biologiska vapen förstärks med kontroll-
möjligheter.
I motsats till det jag har sagt nu om biologiska och
kemiska vapen vill jag också uppmärksamma förhål-
landet kärnkraft-kärnvapen.
Civil användning av kärnkraft är, enligt Center-
partiets sätt att se, som en siamesisk tvilling till fram-
ställning av kärnvapen. Plutonium, som kommer fram
som en avfallsprodukt av civil användning av kärn-
kraft, är en del i kärnvapen. Därför skall båda avveck-
las.
I betänkandet berörs detta genom de motioner som
tas upp. Jag har däremot inte reserverat mig mot ut-
skottets hemställan, fast jag har denna uppfattning.
Det vill jag förklara med att folkomröstningen 1980
visade att en majoritet av svenska folket vill bygga ut
kärnkraften och därefter avveckla den. Av respekt
mot folkets önskan och eftersom Sverige ännu inte har
påbörjat en avveckling av sin kärnkraft, kan vi som
nation inte med någon större trovärdighet kräva att
andra länder skall avveckla kärnkraften eller att inter-
nationella organ som skall bevaka t.ex. kärnsäkerhe-
ten skall omdefiniera sin verksamhet. Därför har jag
inte reserverat mig.
Slutligen vill jag ta upp att i detta betänkande be-
rörs också Sveriges förtjänstfulla internationella arbe-
te för ett förbud mot antipersonella minor. I ett sär-
skilt yttrande har jag tillsammans med andra pekat på
att vår trovärdighet här skulle öka om vi själva gick
före och avskaffade minorna i Sverige.
Herr talman! Med detta vill jag yrka bifall till utri-
kesutskottets hemställan i betänkande UU19.