Fru talman! Kristdemokraterna ser det som natur-
ligt att Sverige nu lever upp till de tidigare åtaganden
som gjordes när riksdagen 1998 godkände Sveriges
anslutning till Schengensamarbetet. Därför står vi till
stor del bakom det betänkande om polissamarbete
m.m. som vi i dag debatterar. Betänkandet grundar
sig dels på förslag från regeringen, dels på motioner
från allmänna motionstiden. I några fall har vi reser-
verat oss, och det är dessa reservationer som jag här
avser att beröra.
Vi tycker att regeringens förslag att svenska staten
ska ersätta skador som uppkommer i samband med
utländska tjänstemäns myndighetsutövning är bra.
Det är bra från den skadelidandes synpunkt. För den-
ne måste det rimligen ur processuell synvinkel vara
lättare att ha skadeståndsanspråk på svenska staten än
att behöva vända sig till den utländske tjänstemannen
personligen. Mot den bakgrunden, att staten är skyl-
dig att ersätta skador som vållas av utländsk tjänste-
man som utövar myndighet här, anser dock kristde-
mokraterna att det är rimligt att JO och JK ska kunna
granska deras tjänsteutövning här. Regeringen hävdar
visserligen i propositionen att när utländska tjänste-
män utövar myndighet här så utövar de det andra
landets myndighet. Enligt majoritetens betänkande-
text utgår därför regeringen ifrån att de utländska
tjänstemännen när de befinner sig i Sverige står under
tillsyn av myndigheterna i sina respektive hemländer
på samma sätt som svenska polismän som utövar
myndighet i en annan Schengenstat är underkastade
JK:s och JO:s tillsyn. Därför har regeringen gjort
bedömningen att de föreslagna reglerna ej bör föran-
leda några ändringar i reglerna om JK:s och JO:s
tillsyn. Dessa vaga antaganden tycker vi är otillfreds-
ställande. Vi vill att regeringen återkommer till riks-
dagen med lagförslag om det som vi här har anfört.
Fru talman! I regeringens proposition föreslås en
ny lag om Schengens informationssystem, SIS, vilket
huvudsakligen är ett spanings- och efterlysningsre-
gister. Detta register består av en nationell enhet för
varje Schengenstat och av en central teknisk stöd-
funktion som är gemensam för Schengenländerna.
Kristdemokraterna menar att enskilda personers rätt
att begära granskning av uppgifter om sig själva hos
den nationella tillsynsmyndigheten klart och tydligt
bör framgå av lagen.
När det gäller polisväsendets förmåga att leva upp
till ett väl fungerande polissamarbete inom Scheng-
enkonventionens ramar anser vi att det krävs ytterli-
gare resurser. T.ex. kommer det att gå åt många po-
lisanställda för att kontrollera pass. På vissa håll kan
gränskontrollverksamheten förväntas kräva extra
stora insatser, t.ex. på Gotland och på de flygplatser
som har en mer omfattande internationell trafik. Om
inte extra resurser tillförs polisen inför det viktiga
samarbetet fruktar vi att polisens prekära situation
kommer att ytterligare förvärras med anledning av det
redan kärva ekonomiska läget samtidigt som vi i
landet har polisbrist, till viss del beroende på några
års obefintlig polisutbildning. Även om polisen skulle
få merparten av de medel som i vårpropositionen
föreslås tillföras rättsväsendet framstår de ändå inte
som tillräckliga.
Fru talman! Den omfattande narkotikabrottslig-
heten är ett allvarligt problem inom EU. Vi anser att
kampen mot knarket måste intensifieras. En fram-
komlig väg kan vara att polisbyrån Europol på detta
område ges vidgade befogenheter. Det är därför vik-
tigt att Europol byggs ut till en effektiv enhet för
gemensam bekämpning av grov internationell krimi-
nalitet. Personal inom Europol bör kunna medverka i
operationer när det gäller t.ex. spaningsarbete mot
grov gränsöverskridande brottslighet. Europol bör
underkastas demokratisk kontroll. Om Europols verk-
samhetsområde utvidgas är detta extra viktigt.
Vi anser även att samarbetet på det straffrättsliga
området bör intensifieras. Den organiserade brottslig-
heten måste kunna mötas med regler som är gemen-
samma i EU:s medlemsländer. De gemensamma
reglerna bör utformas som minimiregler. Det an-
kommer sedan på varje land att själv bestämma om
de egna reglerna ska vara strängare. För vissa brott är
det vi här förespråkar särskilt angeläget, t.ex. den
motbjudande sexhandeln med kvinnor och barn.
Straffen för dylika brott är i vissa medlemsländer
alldeles för låga. Vidare måste straffrätten anpassas
till den tekniska utvecklingen, så att t.ex. pedofiler
kan lagföras när de sprider barnpornografiskt materi-
al.
Fru talman! Kristdemokraterna står givetvis bak-
om alla reservationer där vi finns med, men för att
måna om tiden nöjer jag mig med att yrka bifall till
reservation 18.