Fru talman! Det är klart att man kan fundera över vad man lägger in i begreppet flyttskatt. Jag tror som sagt att vi lägger in olika saker. Att vi räntebelägger uppskovet ser inte jag som en form av flyttskatt - tvärtom. Det är en rimlig form av betalning för ett lån man har.
Jag återgår till paret i Bromma och paret i Katrineholm. Varför ska paret i Katrineholm missgynnas? De får ju gå till banken och låna, och när Riksbanken gör förändringar påverkar det de lån de har fått lov att lägga in för att köpa en bostadsrätt i Bromma. Varför är det inte rimligt med ungefär liknande förhållanden för dem som har ett uppskov, som alltså lånar pengarna av staten? Det är min ena fråga.
Sedan har vi det här med uppskovet och framtiden. Socialdemokraterna har under de senaste månaderna slagit sig för bröstet och sagt att de är partiet som jobbar mot svartjobb, mygel, fusk och så vidare. Samtidigt finns det kanske en helt annan bakgrund.
Men ändå. Uppskovet på sikt ställer till en hel del problem, och då är min fråga: Tänker Socialdemokraterna avskaffa uppskovet i framtiden? Jag vill återknyta till vad jag sade i mitt inledningsanförande: att uppskovet infördes den 8 september 1993 av den borgerliga regeringen. Under 70-talet fanns det ett uppskov, men det slopades 1991 av den socialdemokratiska regeringen.