Fru talman! Jag vill säga så här till alliansen. Jag tycker någonstans att ni gör rätt som tar tag i frågan om uppskoven. Det är i dag 150 miljarder som ligger som en ren skattekredit. Så kan vi inte ha det i all evighet. Jag vill understryka att jag tycker att ni gör rätt.
Jag har också tittat på fördelningsprofilen på uppskoven. Det visar sig att i decilerna 8, 9 och 10 finns tre fjärdedelar och kanske ännu mer av uppskoven medan det i de låga decilerna är väldigt få. Jag tycker att alliansen gör rätt.
Men en sådan genomgripande förändring ska föregås av att det finns förutsägbarhet. Man ska i god tid vara ute och tala om: Nu kommer vi att ändra reglerna. Det kanske ska vara val emellan och en väldigt lång tid.
Jag ser det som ett sätt att ändra en struktur som har blivit lite olycklig i skattesystemet. Men då ska man verkligen ta sig tid och se till dels att människor får information, dels att det finns acceptans och dels att man gör det på ett sätt som är fördelningsmässigt helt riktigt. Jag tycker att det är viktigt.
Om jag fortsätter på temat förutsägbarhet och enkelhet tycker jag, som jag har sagt förut, att hanteringen av begränsningsregeln eller det faktum att ni har två parallella system inte är någonting som är enkelt att förstå för människor. Det kanske inte heller upplevs som rättvist. Jag tycker att ni avfärdade just den frågan väldigt enkelt i er betänkandetext.