Fru talman! Eva Eriksson frågar: Varför skall man
spara? Jag vill i stället för att tala om att spara säga att
vi måste få en kostnadskontroll över reformen. Syftet
är inte att åsamka reformen någon skada eller att
skada de enskilda individer som har ett stort behov av
stöd, vilket kan tillgodoses genom reformen. Vi är
helt eniga om den här viktiga reformen, och vi under-
stryker det också ganska ofta därför att det är viktigt
för andra att förstå att riksdagen är enig på den här
punkten.
Kostnadskontrollen är enligt min uppfattning oer-
hört väsentlig för att säkra reformens framtid. Då är
det viktigt på vilket sätt man förtydligar lagtexten, så
att det är lätt att göra bedömningar ute på försäkrings-
kassorna och att man är tydlig när det gäller formule-
ringar, så att det inte skapas onödig förvirring när det
gäller bedömningar. Också den typen av kostnadskon-
troll är i praktiken besparingar, eftersom man är noga
med kostnaderna. Jag gav ett exempel på detta, näm-
ligen den tid då assistenten inte används fullt ut. En-
ligt min uppfattning kan vi i de fallen vara något snä-
vare i tidsaspekten än vad vi har varit hittills.
Jag vill korrigera Eva Eriksson på en punkt, även
om detta kanske inte är så väsentligt nu, så här i his-
toriens ljus. Det fanns nog en hel del kunskaper om att
man borde ha haft 68 och inte 40 timmar. Varför man
i stället gick fram med 40 timmar vet jag inte. Vad jag
kan konstatera är att antalet personer som berörs av
reformen, dvs. 7 000, står sig, att antalet timmar blev
40 och att kunskapen om 68 nog fanns redan från
början.
Till Annika Jonsell vill jag säga följande: Bakom
förslaget om att göra en besparing på timersättningen
ligger mycket noggranna riksrevisionsgranskningar.
Det är inte fråga om några lösryckta analyser, utan det
är granskningar av utbildningsbehov, av uppehållslö-
nekostnader och precis det som Annika Jonsell lyfter
fram, nämligen att man framför allt i de minsta kol-
lektiven har få att fördela kostnaderna på. Ett av kol-
lektiven som jag vet har väldigt stora kostnader är
JAG, som ju har ett alldeles speciellt arbetsledarbe-
hov, något som gör att man får litet större kostnader
än övriga kooperativ eller kollektiv.
Också de synpunkter som har förts fram i den här
debatten finns med i våra diskussioner inför det slutli-
ga propositionsskrivandet. Jag vill ännu en gång un-
derstryka att det är omsorgen om reformen och dess
säkerställande som gör att vi tittar på möjligheten att
genomföra effektiviseringar och andra förändringar
och lagförtydliganden, som i förlängningen innebär
besparingar i reformen.