Herr talman! När många av oss här inne var unga fanns inte ordet vårdval. Att välja vård var något man inte kunde göra. Det fanns bara ett alternativ, oavsett önskemål och behov.
Vart man skulle vända sig när man blev sjuk berodde endast på var man bodde, vilken stad eller vilket område man tillhörde. Det fanns inga möjligheter för någon patient att välja vem man ville ha till läkare eller vilken vårdcentral man ville vända sig till. Dessutom fanns det inte några alternativ att välja mellan även om man skulle få välja. Att välja vård var endast några få välbeställda förunnat, de som hade privata sjukförsäkringar.
Så var det tills vårdvalet infördes, som stärkte patienternas makt att själva bestämma vem de ville ha som vårdgivare.
Ett av primärvårdens stora problem har varit bristande tillgänglighet för patienten. Just bristande tillgänglighet var en viktig orsak till att vårdvalet infördes. Eftersom ersättningen till vårdgivarna följer med patienten har makten flyttats från oss politiker till patienten genom införande av vårdvalssystemet.
Herr talman! Som sverigedemokrat vill jag värna välfärden och stödet till dem som är sjuka och svaga. Just patienterna är en grupp som ofta är ganska utsatt. Att patienter själva ska få välja vem de vill ha som läkare är för oss en självklarhet. Det är inte vi politiker som ska bestämma vilken vårdcentral eller läkare en patient ska gå till. Vi anser att Sveriges invånare är fullt kapabla att själva välja vårdgivare. Dessutom vore det faktiskt att omyndigförklara patienterna att säga att vi politiker är mer kompetenta att välja läkare än vad de själva är.
Vi anser att det är viktigt att människor ska kunna välja, men kanske ännu viktigare för patienterna är att kunna välja bort någon vårdgivare som de inte har förtroende för eller som de inte är nöjda med.
Vi sverigedemokrater är för valfrihet i vården, eftersom vi tror på patienternas rätt att själva kunna välja vad som är rätt just för dem.
Herr talman! Vårdcentralerna har genom vårdvalet blivit fler, och närheten till vårdcentraler har förbättrats för många invånare. Den fysiska tillgängligheten till primärvården har förbättrats genom ett ökat utbud av vårdcentraler och ett ökat vårdutnyttjande.
I en rapport från december 2014, som Konkurrensverket har tagit fram med hjälp av Tillväxtverket, framgår att vårdcentralerna har ökat med 20 procent sedan vårdvalet infördes. Invånarna i de flesta landsting har fått fler valmöjligheter då nya vårdcentraler har tillkommit. Så gott som samtliga invånare i Sverige, 99 procent, har nu mindre än 20 minuters restid med bil till en vårdcentral, vilket naturligtvis är glädjande.
Frågan om att avskaffa lagregleringen i vårdvalet i primärvården var ute på remiss i höstas - vi har även diskuterat det här i kammaren. Av den remissrundan framgår det att samtliga patientföreträdarorganisationer är kritiska till att lagen ändras. Samtliga fackliga organisationer i sjukvården är kritiska, likaså SKL. Myndigheten för vårdanalys är kritisk till lagändringen då man anser att den kan medföra försämrad likvärdighet över landet.
Riksrevisionen anser i sin rapport att primärvården skulle ha blivit mindre jämlik efter vårdvalet. Men studier och rapporter från Myndigheten för vårdanalys samt Karolinska Institutet har visat att den ökade tillgänglighet som vårdvalet har gett inte har skett på bekostnad av vårdtunga grupper.
Dessutom skriver Västra Götalandsregionen i sin rapport, som kom ut efter Riksrevisionens rapport: "De effekter som riksrevisionen påtalar om undanträngningseffekter efter införandet av vårdval kan inte ses i VGR. Istället ses att antalet läkarbesök i primärvård stiger för de svårast sjuka och att antalet läkarbesök i primärvård för de med minst sjuklighet minskar. Detta ses som ett tecken till att införandet av vårdval ligger i linje med medicinsk prioritering, att resurser har fördelats utifrån medicinska behov."
Det verkar nästan som om Riksrevisionen har läst en del uppföljningar lite väl enögt. Det är dock sant att det finns en del brister i vårdvalet. Det har inte fungerat helt perfekt.
Men bara för att ett system har brister betyder det inte att den enda lösningen är att avskaffa systemet. För att komma till rätta med bristerna i vårdvalets utformning vill vi i stället förändra och förbättra vårdvalet, inte ta bort det eller förstöra det. Vi anser att man bör utveckla vårdvalet och behålla valfriheten för patienterna.
Vi delar därför Riksrevisionens bedömning att vårdvalssystemet bör göras mer lika och att ersättningsprinciperna bör bli så enkla som möjligt så att de styr mot hälso- och sjukvårdslagens etiska principer.
Vårdvalet i sig förefaller inte ge undanträngningseffekter, men undermåligt utformade ersättningssystem kan leda till ojämlik tillgång över landet. Det är ett problem som vi ser allvarligt på. Om landstingen däremot avskaffar vårdvalet riskerar vården snarare att bli betydligt mer ojämlik över landet, så som Vårdanalys har framfört i sitt remissvar i höstas.
Det handlar om att säkerställa en jämlik vård över landet. Ett avskaffande av vårdvalet skulle försvaga patienternas ställning. Därför ställer vi oss bakom Alliansens motion med anledning av Riksrevisionens rapport.
Vi sverigedemokrater är för valfrihet och vårdval, för vi är övertygade om att varje patient är bäst lämpad att själv välja vårdgivare. Vi vill försvara vårdvalet för att patienter i hela landet även i fortsättningen ska kunna välja och, inte mindre viktigt, välja bort en vårdgivare som de inte är nöjda med.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag.
(Applåder)
I detta anförande instämde Angelika Bengtsson, Paula Bieler, Sara-Lena Bjälkö och Tony Wiklander (alla SD).