Herr talman! Vi har under hösten sett en dramatisk ökning av antalet asylsökande i Sverige. Totalt sökte 160 000 individer skydd här under förra året. Vi vet alla vilka stora utmaningar det innebär för integrationen, arbetsmarknaden, bostadssektorn, utbildningssystemet och så vidare.
Samtidigt finns omkring 12 000 individer kvar i Migrationsverkets mottagningssystem trots att de fått uppehållstillstånd och bör placeras i någon kommun där de kan påbörja sin etablering. Sammanlagt finns nu 180 000 människor i vårt mottagningssystem. Det är onekligen många.
I en rapport som kom från Riksrevisionen för två år sedan gjordes uppskattningen att uppemot 25 000 individer med uppehållstillstånd skulle vara kvar i mottagningssystemet hösten 2016, det vill säga den kommande hösten, på grund av att de inte fått en kommunplacering, vilket i de flesta fall berodde på att det inte fanns bostäder. Det var alltså före den dramatiska ökningen av asylsökande i höstas. Därför måste någonting göras.
Allt tyder i dag på att Migrationsverkets mottagningssystem helt håller på att korka igen, och fler och fler individer blir kvar där efter att de erhållit uppehållstillstånd och skulle ha anvisats till en kommun.
Det var mot den bakgrunden vi i Liberalerna tidigt i höstas aviserade att vi hade för avsikt att stödja en lag som innebar att alla kommuner måste ta emot nyanlända och att en del kommuner skulle behöva ta emot fler än de slutit avtal om eller fler än de själva hade önskat.
Nu ligger propositionen och utskottsbetänkandet på riksdagens bord, och en ny lagstiftning ska förhoppningsvis klubbas i eftermiddag. Vi i Liberalerna kommer att rösta för en sådan lag. Det finns sedan den migrationspolitiska överenskommelsen i höstas en bred enighet om denna fråga.
För oss liberaler är det solklart att principen bör vara att på samma sätt som vi liberaler strävar efter ett gemensamt ansvarstagande i Europa, där alla länder tar emot flyktingar och där fördelningen inom Europa är mer rättvis, bör alla kommuner i Sverige dra sitt strå till stacken och ta emot nyanlända. Det är inte rimligt att ett antal kommuner ska dra ett mycket stort och tungt lass medan andra helt frånsäger sig ansvar.
Men, herr talman, det handlar inte bara om kommuner utan också om individer. För oss liberaler går individer före systemen, alltid. Individerna går först. När personer blir kvar i mottagningssystemet, trots att de har fått uppehållstillstånd, försämras möjligheterna att lära sig språket, få ett jobb och komma in i samhället. De välkomnas in i Sverige men inte hem till Sverige. Det är stor skillnad mellan att tvingas stanna kvar i Migrationsverkets boende och att verkligen komma in i landet och välkomnas.
Om svenska myndigheter har fattat beslut om att en person får asyl, och därmed har rätt att stanna i Sverige och bygga sig en framtid i vårt land, då måste det också finnas förutsättningar för personen i fråga att få jobb, utbildning och möjlighet att bygga sitt nya liv här. Det borde vara helt uppenbart för alla partier i riksdagen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända
Detta är en pusselbit av många för att kunna förbättra integrationen i Sverige och få en mer fungerande ordning i migrationspolitiken. Samtidigt måste de kommuner som tar det allra största ansvaret få ökat stöd. Från Liberalernas sida är vi därför kritiska till att regeringen - Miljöpartiet och Socialdemokraterna - å ena sidan talar om ansvarsfördelande och ökade resurser och å andra sidan har tagit bort den extra prestationsbaserade bonusen till de kommuner som drar det tyngsta lasset som mottagandekommuner. I Liberalernas budgetförslag fanns systemet med prestationsbaserad bonus kvar. Regeringen borde starkt överväga att återinföra det i nästa budget.
Herr talman! Från Liberalernas sida saknar vi också viktiga förslag på integrationsområdet. Vi frågar oss om regeringen ens har någon integrationspolitik. Inte minst gäller det förslag för att få fart på byggandet och sänka trösklarna in på arbetsmarknaden. Jag kan garantera att det inte är lätt för någon att ta sig igenom Mehmet Kaplans bostadsmarknad och Ylva Johanssons arbetsmarknad. Det ser vi särskilt när det gäller unga individer som är nyutexaminerade från universitetet. Hur ska då en nyanländ person som fått en kommunplacering kunna ta sig igenom dessa trösklar och välkomnas in i samhället?
Vi ser en regering som står handfallen inför de stora utmaningarna som Sverige nu möter. De förslag som har presenterats är antingen sådana som Liberalerna och Alliansen tidigare initierat utredningar om eller sådana som vi redan kommit överens om över blockgränsen. Var finns regeringens egen integrationspolitik?
Nya skarpa förslag lyser med sin frånvaro trots att det borde vara självklart för alla att de reformer som nu genomförs kommer att behöva följas upp av fler och mer långtgående reformer om vi ska klara utmaningarna och kunna välkomna människor inte bara in i Sverige utan också hem till Sverige.
Med dessa ord, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationerna.