Herr talman! Min fråga gäller bostadsmarknaden. Det är ju oundvikligen så att börjar man prata kommunplaceringar måste man också börja prata bostadsmarknad.
När regeringen tillträdde riktade allianspartierna ganska stark kritik mot regeringen för passivitet i bostadsfrågan. Mehmet Kaplan gick praktiskt taget under jorden. De bostadspolitiska förslagen var de facto obefintliga, förutom någon bostadssubvention som branschen själv säger är otillräcklig och inte ens vill ha.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända
Här fanns massor av utredningar som Alliansen hade tillsatt. Förvisso kan man rikta kritik även mot Alliansens hantering. Visserligen fick man upp ett rekordhögt byggande men inte alls tillräckligt, inte alls de volymer som behövdes, även om man exkluderar det flyktingtryck som fanns.
Här var regeringens svar att det man gjorde var tillräckligt. Det behövde vi inte tänka på. De 5 miljarderna i bostadssubventioner skulle lösa alla problem. Sedan klagade man lite på den förra mandatperioden.
Det vi ser nu är att regeringen plötsligt gör en kovändning och säger att nu lägger vi allting på bordet och nu ska vi förhandla fram det här. Då har vi dödat ett år! Det är ett år där människor får sitta fast på boenden, där ungdomar inte får flytta hemifrån, ett år där regeringen varit passiv och slagit sig för bröstet och trott att man gjort tillräckligt.
En fördel med alliansregeringen under den förra mandatperioden var att vi aldrig ansåg att det var tillräckligt. Vi sa aldrig att det här räcker, utan vi sa hela tiden att nu måste vi ta nya steg. Men då röstade Socialdemokraterna nej här i kammaren till massor av bostadspolitiska förslag.