Fru talman! Skolan och vården var i valet två vik-
tiga frågor för oss. En bra skola för alla barn och
ungdomar och en god och fungerande vård för alla
människor i vårt land; detta kommer vi liberaler fort-
sättningsvis att kämpa för.
Staten och kommunerna har ett gemensamt ansvar
och ett gemensamt intresse av att människor kan
försörja sig och slippa vara alltför bidragsberoende.
Därför vore det rimligt att staten och kommunerna
delade på finansieringen av socialbidragen. Då skulle
det inte gå att bolla med försörjningskostnader för
människor mellan olika system beroende av betal-
ningsansvar.
Folkpartiet vill att sociala faktorer skall väga
tyngre i den kommunala utjämningen. Det ger större
möjligheter för vissa kommuner att verkligen satsa
ordentligt på t.ex. barn med behov av större stöd i
förskolan och i skolan. Barnens möjligheter till en bra
skolstart skall inte vara beroende av grannarnas in-
komstnivåer. Folkpartiet vill också att man ser över
inkomstutjämningsgraden så att systemet inte drabbar
de kommuner som har en hög skattebas med den s.k.
Pomperipossaeffekten.
Folkpartiet stöder regeringens förslag om extra
pengar till kommunerna. På sikt är det angeläget att
inte göra kommunerna mer bidragsberoende, utan det
viktigaste är att människor får arbete. Detta leder i sin
tur till att kommunerna får in mer pengar då fler blir
kommunala skattebetalare.
Vi vill inte att de extra statsbidragen skall gå till
kommunala spekulationer, affärsprojekt och kommu-
nala bolag, som inte tillhör kommunens kärnverk-
samhet. Pengarna skall gå till viktiga kommunala
angelägenheter i skolan, inom barnomsorgen, i äldre-
vården. Där behövs pengarna! För att det så skall bli
bör pengarna öronmärkas.
Demokratin kräver genomskinlighet och tydlighet,
så att medborgarna kan se vad som händer med skat-
tepengarna. Då kommunala angelägenheter försvin-
ner in i aktiebolag försvinner också en betydande del
av insyn och offentlighet. Ett aktiebolag är inte en
offentlig förvaltning, och det går inte att lagstifta bort
skillnaderna. Kommunerna skall styras demokratiskt
med öppenhet och med insyn för dess invånare. Det
finns mycket som kommunerna inte bör ägna sig åt.
Dessvärre sker detta ofta i kommunala bolag.
Genom att sälja kommunala bolag frigörs resurser
- resurser som kan användas till att betala av skulder,
vilket leder till minskade kostnader för kommunerna.
Kommunalt ägda och privat ägda företag är svåra att
få att konkurrera på lika villkor, eftersom kommunala
bolag har den unika förmånen att ha offentliga medel
i ryggen. Deras konkurrenter är dessutom oftast
tjänsteorienterade småföretag som borde komma att
stå för många av morgondagens arbetstillfällen.
Bolagisering av politiken har fört med sig höga
löner, vidlyftig representation och fallskärmar. Det är
nog ingen slump att de kommunala skandaler som
framkommit under de senaste åren har skett i kom-
munala bolag. Detta skadar tilltron till demokratin.
Människor blir mer och mer intresserade av lokala
frågor, och de kräver, med all rätt, att kommunens
tjänster skall ha hög kvalitet men också att verksam-
heten drivs på ett ekonomiskt försvarbart sätt. Vi
förtroendevalda måste arbeta för att ge medborgarna
en större tilltro till det politiska systemet, och då
måste de känna att de får valuta för sina skattepengar.
Fru talman! Riksdagen har den 2 december i år
fastställt de ekonomiska ramarna för de olika utgifts-
områdena i statsbudgeten. De riktlinjer som riksdagen
har beslutat om vad gäller den ekonomiska politiken
skiljer sig från Folkpartiet liberalernas riktlinjer,
vilket föranleder oss att inte ha synpunkter på detalj-
besluten. Vi står fast vid den politik som jag har re-
dogjort för här. Då vår politik, som framgår av vårt
särskilda yttrande, blivit nedröstad kommer Folkpar-
tiet att avstå från att rösta i voteringen.
Eftersom detta är mitt sista anförande vill jag pas-
sa på att önska alla en riktigt god jul och ett gott nytt
år.