Fru talman! I min egenskap av boende i en
bostadsrätt i en HSB-förening och med erfarenhet
av en 18-procentig hyreshöjning skulle jag också
vilja lägga mig i denna diskussion.
Vi vet att bostadssubventionerna har gått och går
både till rika och fattiga människor i vårt land -- i
enlighet med olika kalkyler kanske mest till de
välbeställda. Det har varit en dålig
fördelningspolitisk träffsäkerhet i de allmänna
bostadsstöden. Det är självklart att när
statsfinanserna skall saneras måste det också
beröra bostadssektorn. Hur snabbt och hur mycket
är självklart en svår avvägning. Det intressanta i
sammanhanget är att notera att
Socialdemokraterna är emot alla förändringar
oavsett när de inträffar.
Vi antog ett nytt bostadsfinansieringssystem i
riksdagen. Det byggde på bl.a. att det skulle gå
jämnt ut med det gamla systemet om räntorna
sjönk något. De har sjunkit mer än vad kalkylerna
byggde på. Det har visat sig så till vida att inte bara
subventionerna utan även räntorna avgör vad
nettoeffekten blir.
Jag delar uppfattningen att bostadsrätterna
befinner sig i en speciellt bekymmersam situation.
Det beror på bl.a. att där inte finns möjligheter att
slå ut eventuella besparingar på större bestånd.
Dessutom byggdes en stor andel bostadsrätter
under de sista åren på 1980-talet när
produktionskostnaderna var höga. Kalkylerna
grundades på fortsatt hög inflation och höga räntor.
Sedan har vi fått uppleva att inflationen drastiskt
gått ned och att statsfinanserna kräver besparingar.
Denna situation måste pareras på olika sätt. Bo
Lundgren har nämnt en del saker. Det finns
bostadsbidragssystem, och det har tagits hänsyn till
nya besparingar i detta avseende. Jag har själv varit
med i finansutskottet och beslutat om fördelning av
besparingar på en halv miljard kronor 1994 som
inte berör de nya årgångarna. Sedan är det fråga
om ytterligare 1 miljard kronor 1995 och en halv
miljard kronor 1996.
En annan sak som är intressant att diskutera i
sammanhanget och som är viktig är det långa
perspektivet för bostadsrätterna. Vi
kristdemokrater har arbetat fram en rapport om
bostadsrätternas situation. Vi pekar på den
skuldbomb som finns inbyggd i många
bostadsrättsföreningar. Kalkylerna har grundats på
höga produktionskostnader och en hög
skuldsättning men också på att inflationen skulle
amortera bort skulderna. Därför har det inte lags in
några större amorteringar för dem som bor i
bostadsrätt. Hela boendekalkylen har byggt på att
inflationen skulle rädda en del av kalkylen. När
inflationen sjunker och vi kommer i ett läge där
räntebidragen måste trappas ned hamnar vi i en
bekymmersam situation. När räntebidragen efter
ett antal år trappas ned har bostadsrättshavaren
ingen avdragsrätt för den del i föreningens skuld
som man har såsom bostadsrättshavare.
Villaägaren har rätt att dra av sin skuld, men inte
bostadsrättshavaren.
I den här rapporten skissar vi kristdemokrater på
olika förslag för att åstadkomma mer neutralitet
mellan exempelvis villaägare och
bostadsrättshavare. Vi har exempelvis tagit upp
avdragsrätt även för föreningens skuld och
räntebörda och samma nedtrappningsregler av
boendesubventionerna för villor som för
bostadsrätter. I dagens system ligger en skevhet,
som är konstruerad under tidigare år av en gången
majoritet i Sveriges riksdag.
Min fråga till Bo Lundgren är: Vad händer i det
långsiktiga persektivet i regeringens arbete? Pågår
något arbete med att lägga fram förslag för att
komma till rätta med den skuldbomb som jag tror
är det kanske allvarligaste problemet i dagens
situation?
På många håll i landet är bostadssituationen
bekymmersam när det gäller bostadsrätter och
boende i övrigt. Men framför allt ser jag en stor fara
när nedtrappningarna av subventionerna slår
igenom om några år och inflationen fortfarande är
låg och den här skulden skall betalas, om man som
privatperson inte har någon avdragsrätt för den.
För att hjälpa till i det arbete som jag hoppas
pågår -- eller i alla fall borde komma i gång -- i
Finansdepartementet skulle jag vilja överlämna vår
rapport från kds. Jag hoppas att den skall vara till
nytta i statsrådets fortsatta arbete.